Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Politiker bör ta större ansvar för nyanlända elever"

Publicerat torsdag 12 februari 2015 kl 09.39
Hanna Simola: Det krävs tydliga uppdrag från politikerna.
(3:04 min)
En skolbänk, en hand som håller i en penna. I bakgrunden ryggen på två elever. Foto: Katarzyna Korza/TT.
Elever som behöver studiehandledning på modersmålet har rätt att få det - men bara om skolan kan hitta en lämplig handledare. Foto: Katarzyna Korza/TT.

Politiker bör öronmärka pengar så att elevers rätt till studiehandledning på modersmålet tillgodoses. Det anser Hanna Simola, som var projektledare på länsstyrelsen fram till nyligen.

Elever som nyligen kommit till Sverige och håller på att lära sig svenska har rätt till stöd i skolan på sitt modersmål. En studiehandledare som pratar elevens modersmål kan förklara komplicerade begrepp och ge eleven bättre möjligheter att hänga med i undervisningen. Men som vi rapporterade i morse saknar bland annat Strängnäs kommun studiehandledare i flera språk.

En anledning är att det är svårt att rekrytera.

– Tioprocentiga tjänster förstår jag att ingen klarar sig och vill leva på, säger Paulinska skolans rektor Peter Jedar, som anser att politikerna bör skjuta till mer pengar så att skolan kan skapa större tjänster.

Hanna Simola, som var projektledare på Länsstyrelsen i Sörmland fram till årsskiftet, men nu arbetar på Skolverket, har skrivit en rapport om modersmålsstödet i Sörmlands kommuner.

Hon lyfter fram Katrineholms kommun som ett gott exempel, eftersom kommunen har en policy som garanterar att varje elev får minst en timmes studiehandledning på sitt modersmål i veckan under de tre första åren efter ankomsten till Sverige.

Men i många kommuner saknas tydliga mål. Hanna Simola anser att politikerna borde ta ett större ansvar.

– Man skulle kunna öronmärka pengar så att man kan utbilda fler studiehandledare, eller anställa fler studiehandledare till exempel. Och personer som går på timmar skulle kunna få fler timmar.

Men är det pengar som fattas, eller handlar det om att det är svårt att rekrytera folk?

– Jag tror attt det är en kombination. Dels svårt att rekrytera folk, men om det inte finns öronmärkta pengar är det lätt att pengar går in i andra hål som också behövs i skolan.

Hanna Simola tror också att kommunerna skulle kunna samarbeta mer för att skapa större tjänster för studiehandledare. Kommuner som ligger nära varandra kan dela på samma handledare, som då kan pendla mellan kommunerna och på så sätt få ihop fler timmar. Det förekommer redan idag i Strängnäs, som bland annat har en handledare i arabiska som pendlar från Södertälje. Även Flen delar tjänster med Katrineholm.

Ett annat alternativ är att köpa in webbaserad handledning. Ett företag i Uppsala erbjuder handledning via webbkamera på en mängd olika språk. När det gäller Fayaz Imtiazi, eleven i Strängnäs som vi har berättat om, har rektorn Peter Jedar försökt ordna studiehandledning via det företaget, men handledaren i pashto var fullbokad.

Klicka på länken nedan för att lyssna på reportaget om niondeklassaren Fayaz Imtiazi i Strängnäs. Han har läst alla ämnen i högstadiet på svenska, trots att han skulle behöva studiehandledning på pashto. Nu kämpar han sista terminen för att komma in på samhällsvetenskapliga programmet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".