Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler prover visar att dvärgbandmask överlever i Sörmland

Publicerat onsdag 9 december 2015 kl 05.10
"De kommer från området Gnesta-Nyköping"
(1:56 min)
Andrea Miller, doktorand, SLU i fält, med en fälla för vattensork. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.
Andrea Miller med en nyfångad vattensork i en fälla i Katrineholm. Smittade sorkar har hittats i ett område mellan Gnesta och Nyköping. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.

Den fruktade rävens dvärgbandmask finns kvar i Sörmland, både utanför Katrineholm och i ett område söder om Gnesta tätort.

Andrea Miller har forskat på rävens dvärgbandmask sen 2012 och tagit prover på gnagare i de områden i landet där smittade rävar påträffats. Runt sekelskiftet hittades dvärgbandmask i Danmark, vilket ledde till att svenska myndigheter började undersöka om parasiten kunde finnas även här.

Första fyndet av rävens dvärgbandmask i Sverige gjordes i Västsverige december 2010 och några månader senare kom det första fyndet i Sörmland, med en infekterad räv i Katrineholm.

För ett par år sen visade Andrea Miller att masken fullbordar sin livscykel här, när hon hittade en smittad vattensork i skogarna i gränstrakterna mellan Nyköping och Gnesta. Hon har nu hittat ytterligare tre smittade sorkar där.

– Alla sorkar kommer från det området och de kommer från ett och samma fält i det här området, säger Andrea Miller.

Hon har också hittat flera prover på infekterad rävspillning, vilket gör det här området till det område med flest positiva prover hittills av de områden som undersökts. Men det är svårt att dra några slutsatser om vad det betyder för hur vanlig parasiten är.

Samtidigt visar annan forskning att den största spridningen rent geografiskt är de drabbade områdena i Katrineholm, där positiva prover hittats i över en mils radie.

Dvärgbandmasken lägger sina ägg i tarmen på rävar, som fått i sig masken genom att äta sjuka gnagare, framför allt olika arter av sork. Smittan sprids sen från rävens spillning tillbaka till mellanvärdarna,  sorkarna, som får cystor på inre organ.

I de områden i Centraleuropa där parasiten är vanligare drabbas sällsynt också människor, som fått i sig maskens ägg och kan få livshotande symptom.

Men sannolikheten att människor ska smittas här bedöms av myndigheterna som mycket låg.

Enligt Andrea Miller visar hennes forskning att dvärgbandmasken är fast etablerad här, men att den är mycket ojämnt spridd.

– Åtminstone i södra Sverige hittar vi den i alla mina undersökta områden. Men det som är intressant är att vi nu kan visa att det finns fokuspunkter, där förekomsten är särskilt koncentrerad, säger Andrea Miller.


 

 

 


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".