Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mat med Malin: Från chocoholic till människorättskämpe

Publicerat måndag 18 januari 2016 kl 15.33
Malin Randeniye med chokladkaka. Foto: Malin Randeniye.
Malin Randeniye älskar choklad men vill att tillverkningen gå rätt till.

Vår matinspiratör Malin Randeniye resonerar kring hur hennes favoritchoklad egentligen odlas och om det går att njuta av choklad som inte är schysst framtagen.

Jag älskar choklad, helst ska den vara mörk som synden och sträv så att tungan krullar sig. Jag kan bli så besviken när den är alldeles för blaskig och bara smakar margarin. Det var inte margarin jag var sugen, jag ville ha högoktaning choklad som får sinnena att vakna till.

Jag älskar verkligen min choklad och jag vet att jag inte är ensam, därför känner jag mig också så nedslagen när jag hör om hur dem som arbetar längst ner i chokladtillverkningens näringskedja har det.

Hur kan jag njuta av min choklad helt om jag samtidigt vet att den är tillverkad i en industri som låter barn arbeta under slavliknande förhållanden, hur kan jag njuta av chokladen när jag vet att mycket av den chokladen som odlas idag besprutas så hårt att det blir farligt för dem som arbetar med skörden. Det blir liksom en mer bitter smak än vad jag är sugen på.

Jag är så glad att det finns dem som älskar choklad lika mycket som jag gör, eller kaffe eller bananer med för den delen. Folk som älskar choklad så mycket att de är beredda att jobba för att se till att det ska bli en njutning inte bara för oss som äter den utan också för dem som odlar och tillverkar chokladen.

Gänget bakom märket Fair Trade till exempel, vilket jobb de gör med att förbättra förutsättningarna för dem som jobbar med choklad och andra så kallade cash crops, grödor som odlas i fattiga länder och säljs i stora volymer till oss med pengar. Jag gillar helhetstänket hos Fair Trade och andra rättvisekämpar. De nöjer sig inte bara med att det ska finnas en minimilön som arbetarna ska slava för, de ser till att det ska vara lönsamt att odla choklad och att det ska vara säkert.

Ingen ska väl egentligen behöva förgiftas av besprutningsmedel i dag 2016, det känns lite kolonialtid kan jag tycka.

Jag förvånas också av att det faktiskt inte är så stor skillnad för mig som konsument. Den rättvisemärkta chokladen ligger bredvid den andra och den kostar ofta lika mycket, skillnaden är att pengarna fördelas jämt i kedjan. Kvaliteten på chokladen är också nästan alltid bättre eftersom man är tvungen att odla ursprungsorter av kakao som klarar av att odlas utan besprutning. Så för samma pris får jag alltså godare choklad och samvete samtidigt som jag blir lite av en människorättskämpe på väg hem från mataffären.

Lyssningstips:

Jag skulle vilja tipsa om en podd jag gjorde 2013 med tjejerna som driver en chokladbutik i Nyköping. Det var intressant när de berättade om ett kooperativ av chokladodlare som själva tagit över hela produktionen från odling till färdig chokladkaka och på så sätt får del av hela vinsten.

Lyssna här nedan!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".