Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så mycket satsar Nyköping och Trosa på Ostlänken

Publicerat tisdag 17 maj 2016 kl 13.44
Daniel Portnoff, kommunalråd Trosa: Vi ska bygga 1700 bostäder på 20 år
(2:22 min)
Handslag från möte om Ostlänken
Daniel Portnoff, Trosa, Lars Stjernkvist, Norrköping, Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlingen, Kristina Edlund, Linköping, Urban Granström, Nyköping, Boel Godner, Södertälje, HG Wessberg, Sverigeförhandlingen. Foto: Claes Lundkvist/Linköpings kommun

Förhandlingarna om vad kommunerna längs med järnvägsprojektet Ostlänken ska bidra med själva ekonomiskt är nu klara. 

Trosa kommun åtar sig att bygga 1700 bostäder och bidra med 47,5 miljoner kronor.

Nyköping har åtagit sig att bygga 7400 nya bostäder under 20 år och de ska betala 84 miljoner kronor till projektet.

För Nyköping innebär överenskommelsen också att kommunen förskotterar 54 miljoner kronor till Ostlänken vilket motsvarar 1 000 kronor per invånare.

Södertälje, Linköping och Norrköping står för 46 000 bostäder. Sammanlagt handlar det om 55 000 nya bostäder fram till 2035.

Detta är en överenskommelse med Sverigeförhandlingen, statens instans som förhandlar med kommunerna.  

Sverigeförhandlingen förhandlar med totalt 16 kommuner och har nu kommit överens med fem kommuner.

Det innebär att arbetet för att ge Sörmland snabb regional trafik kommit ett stort steg framåt och för Trosa ett stationsläge i Vagnhärad, skriver Trosa kommun i ett pressmeddelande.

– Med bättre kommunikationer redan från 2017 kommer företagen att få lättare att anställa medarbetare och få tag i rätt kompetens vilket i sin tur leder till konkurrenskraftigare företag. Fler, snabba och tillförlitliga tågresor skapar också bättre förutsättningar för våra invånare att hitta arbete inom ett större område, kommunstyrelsens ordförande i Nyköping, Urban Granström (S).

Överenskommelsen utgår ifrån att staten finansierar ett grundutförande av stationer och järnvägsanläggning. Fortsatta samtal kommer klargöra vad det innebär både principiellt och mer i detalj.

Kommunerna tycker att det är en självklarhet att om man är med och finansierar järnvägen och ska ha nytta av den så ska det också vara regionaltågtrafik och inte bara snabbtåg som rusar förbi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".