Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

För lite statliga pengar till bredband anser många kommuner

Publicerat onsdag 15 mars kl 11.17
Eldsjäl för bredband: Tänkte kasta in handuken, det kommer ändå aldrig bli något
(3:49 min)
Bredbandsfiber. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.
1 av 2
Bredbandsfiber. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.
Anders Thorsson, eldsjäl för bredbandsutbyggnad i Lästringe.
2 av 2
Anders Thorsson, eldsjäl för bredbandsutbyggnad i Lästringe. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio

Regeringen satsar för lite pengar för att målet för bredbandsutbyggnad ska nås, det menar åtta av nio bredbandssamordnare i Sörmland

De statliga stödet till bredbandsutbyggnaden kommer inte att räcka till för att regeringens mål till år 2020 ska nås, ja det svaret har vi fått från bredbandssamordnarna i alla kommuner i Sörmland förutom Vingåker.

Vingåker sticker ut på så sätt att kommunen i samarbete med ett kommersiellt bolag jobbar på att täcka utbyggnaden i hela kommunen utan statliga bidrag.

I samtliga övriga kommuner har bredbandsföreningar och liknade sökt de statliga bidrag som delats ut genom länsstyrelsen, men de flesta som sökt har fått avslag. Och de kommunala bredbandssamordnarna i de här kommunerna anser att regeringen inte satsar tillräckligt mycket pengar för att målet ska nås.

Strängnäs är en av flera kommuner där utbyggnaden på landsbygden släpar efter. Kommunstyrelsens ordförande, moderaten Jacob Högfeldt, tycker att regeringens mål är bra, men att det satsats för lite pengar.

Han hoppas att regeringen ska satsa mer pengar under mandatperioden.

– Annars når vi inte målen, säger Jacob Högfeldt.

Det var i december som regeringen höjde målet för den nationella bredbandsutbyggnaden. Delmål ett innebär att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit/sekund år 2020, vilket kräver att det grävs ned fiber.

Regeringen har sen ytterligare ett delmål år 2023 innan hela landet ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025. Då handlar det om ännu högre hastigheter. 

Sveriges Radio har haft en enkät ute om vilka problem kommunerna ser med det nya målet och vi har fått svar från 80 procent av landets kommuner.

Närmare 40 procent av dom som svarat tror inte att deras kommun kommer att nå målet.

Och närmare 80 procent anser att de cirka 5,5 miljarder kronor som regeringen satsar under mandatperioden inte kommer att räcka.

Anders Thorsson från Lästringe är en av de många eldsjälar som i åratal kämpat för att orten ska få statligt bidrag så att de ska kunna få fiber, men hittills har det område han bor i inte fått del av det statliga stödet. 

Han berättar om alla timmar han lagt ned på att gå runt och knacka dörr i området och att anordna möten - allt för att få med sig så många som möjligt för att de ska få del av det statliga stödet , men att det nu inte finns fler att fråga i det område han bor.

Två gånger har det område han bor i fått avslag på den ansökan som lämnats in och vid en tidigare omgång ändrades reglerna så att det inte var någon idé för dem att lämna in sin ansökan.

– Den senaste gången tänkte jag kasta in handduken, och nu skiter jag i det här, för det kommer ändå aldrig att bli något. Och jag har pratat med flera av företagarna i byn. De säger att det här suger, det är för jävligt säger Anders Thorsson.

Han är också besviken över kommunens bristande engagemang och menar att Nyköpings kommun gjort det lätt för sig genom att överlåta allt till det kommunala bolaget Gästabudsstaden.

– Här i Nyköping gräver de inte om de inte får bidrag. De har lagt över det på Gästabudsstaden och Gästabudsstaden verkar inte göra något om de inte få bidrag. Så kommunens engagemang känns som noll, säger Anders Thorsson.

Men trots de många negativa svaren i Sveriges Radios enkät så tror ändå bostads och digitaliseringsminister Peter Eriksson att målet 2020 kommer att uppnås.

Men det blir inga mer pengar den här mandatperioden, säger han. Men om den rödgröna regeringen får sitta kvar efter valet nästa år så lovar han ytterligare satsningar i samma nivå som hittills.

– Det här målet, det bygger ju i grunden på att vi håller den finansieringsnivån, säger han.

Peter Eriksson är heller inte särskilt bekymrad över att så många många kommuner i vår enkät svarat att de inte tror att målet kommer att nås.

– Jag är mera bekymrad över att det finns en del kommuner som har visat lågt intresse. Där politikerna och tjänstemännen inte lägger så många strån i kors för att få tillstånd att det ska hända något. De kommuner som vill de har ju lyckats bättre än de som sitter och väntar på att någon annan ska lösa det här åt dem, säger Peter Eriksson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".