Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ungdomar med kroniska sjukdomar tar fler risker

Publicerat måndag 24 april kl 16.09
Överläkare Charlotte Nylander: Möjligt att man vill kompensera för sin kroniska sjukdom
(1:45 min)
Man som röker
Riskbeteende som till exempel rökning är högre hos kroniskt sjuka unga än hos jämnåriga friska. Foto: Stian Lysberg Solum/Reed Saxon/TT

Ungdomar med kroniska sjukdomar, som diabetes och svår astma, är mer riskbenägna än jämnåriga friska, visar ny forskning.

Idag samlas forskare från landstinget Sörmland för att presentera nya forskningsresultat.

Charlotte Nylander, barnhälsovårdsöverläkare vid landstinget Sörmland, är en av forskarna som presenterar sina forskningsresultat. I sin avhandling har hon kommit fram till att ungdomar med kroniska sjukdomar har högre benägenhet till riskbeteende.

– När vi tittade på ungdomar med kroniska sjukdomar såg vi att de ägnar sig mer åt riskbeteende som till exempel rökning, alkoholkonsumtion, våldsamt beteende och självskadebeteende än friska jämnåriga. Och hade man adhd så förvärrades det här mönstret, säger Charlotte Nylander.

Resultaten i studien
har sammanställts utifrån landstinget Sörmlands enkätundersökningar ”Liv & Hälsa ung". I det här fallet är det svar från niondeklassare och från elever i årskurs två på gymnasiet som analyserats.

De kroniska sjukdomar som det till exempel kan handla om är svår astma och allergi, diabetes, epilepsi eller inflammatorisk tarmsjukdom.

– En förklaring till riskbeteendet kan vara att man vill kompensera för sin kroniska sjukdom. En annan förklaring är att man med en kronisk sjukdom kanske inte tror att man kommer bli gammal och därför ägnar sig mer åt risker. Det är tråkigt eftersom man kan leva väldigt gott och länge med kronisk sjukdom, fortsätter Charlotte Nylander.

En av de tydliga lärdomarna
i studien, menar hon, är hur viktigt det är att arbeta med så kallade skyddsfaktorer kring ungdomar som lever med kronisk sjukdom. Det kan till exempel handla om trivsel i skolan eller föreningsaktiviteter.

– Hade man få skyddsfaktorer i omgivningen och en kronisk sjukdom så var det större chans att man ägnade sig åt riskbeteende än om man hade gott skydd i omgivningen. Skyddet kan man påverka. Där behöver man lägga in krutet och se till att de här ungdomarna har det bra, säger hon.

En av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland svenska ungdomar är diabetes typ 1, och detta studerades särskilt noggrant i studien. Charlotte Nylander menar att man bör vara vaksam om ett barn eller ungdom har det svårt att sköta sin diabetes.

– Om de har det svårt att sköta sin sjukdom måste man fundera på om det kan vara något annat bakomliggande, som till exempel ADHD eller depression. Har man olika exekutiva problem eller neuropsykiatriska problem blir det svårare att sköta sin diabetes, avslutar hon. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".