Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flera nationella minoriteter osynliga i läroböckerna

Publicerat tisdag 25 april kl 13.57
Lärare: Om vi inte pratar om minoriteterna då syns de inte
(4:43 min)
Fredrik Andersson, 7-9 lärare Slottsskolan Vingåker
1 av 2
Fredrik Andersson är lärare Slottsskolan Vingåker. Foto: Sisuradio/Per Thyrén/Sveriges Radio
Elzit Mokonen, Frida Pettersson o Lovisa Hautaviita, elever på Slottsskolan i Vingåker
2 av 2
De klarade alla fem minoritetera efter lite betänketid, eleverna Elzit Mokonen, Frida Pettersson o Lovisa Hautaviita, på Slottsskolan i Vingåker. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio

Sveriges Radios undersökning visar stora brister i undervisningen om Sveriges nationella minoriteter.

Fredrik Andersson lärare i årskurs sju till nio på Slottsskolan i Vingåker bläddrar i en lärobok från ett av de stora förlagen. Bara två av de fem nationella minoriteterna, samerna och romerna, behandlas i boken som är undervisningsmaterial i alla tre årskurserna sju till nio. De tre övriga minoriteterna sverigefinnar, tornedalingar och judar har inte ens en egen rubrik. Och det är bara ett exempel av flera på brister i läroböckerna, säger han.

– Här tar man upp då upp samerna och romerna, det är det som tas upp här. Det är bara ett exempel och det här är ändå ganska utförligt för att vara en lärobok. Så här finns definitivt utrymme för förbättringar, säger Fredrik Andersson. 

Alla skolelever i Sverige ska få undervisning i de fem nationella minoriteternas historia.

Men i många skolor ser det inte ut så, trots att det är klassat som centralt innehåll i kursplanen för historia i årskurs 7-9.

Svaren från de lärare i Sörmland som svarat på Sveriges Radios enkät visar på stor spridning i hur mycket undervisning som ges men också på att det finns stora brister i läromedlen. Lärarna som svarat säger att de lägger allt från en timme per läsår till åtta timmar per läsår i åk 7-9 på att undervisa om de nationella minoriteterna.

 –  Om vi inte pratar om dem då syns de inte. Och om vi inte talar om för våra unga och lär dem om våra minoritetsgrupper så är risken stor att det är kunskap som de aldrig tillförskaffar sig, säger Fredrik Andersson. 

Brist på bra läromedel är vad flera av de 300 lärare som svarat på Sveriges Radios enkät anger som förklaring till att de inte undervisar om en eller flera av de fem minoriteterna.

Färre än hälften av lärarna säger att de undervisar om alla fem gruppernas historia.

Läraren Torgny Jeppson i Katrineholm håller fram en annan aspekt om varför han tycker att undervisningen är viktig.

– Meänkieli tar jag upp som ett intressant jämförelseobjekt när det gäller hur man kan behandla både ett språk och en folkgrupp. Och det gäller delvis samiskan också. Svenskarna har inte rent mjöl i påsen vad gäller hur man behandlar olika folkgrupper heller. Så när vi behandlar 1800-talets kolonialism så brukar jag ta upp det här. Vi är inte så duktiga själva liksom, säger Torgny Jeppson.

Anna Johansson Harrie, är forskare vid Linköpings universitet. Hon tycker att resultatet av vår enkät är nedslående, att undervisningen om minoriteterna inte prioriteras högre många lärare.

– Det är kursplanens krav som gäller och där finns en väldigt tydlig punkt. Det är alltså inte något förhandlingsbart, som jag som lärare kan välja att hoppa över, det måste finnas med, säger Anna Johansson Harrie.

Hon lyfter också fram vikten att synliggöra.

– Att bli osynliggjord är som att säga att du finns inte. Så det är viktigt att vi synliggör olika grupper i samhället. Inte minst viktigt för de barn som tillhör de här grupperna att få känna att jag finns, min historia finns och jag är inte osynliggjord. Men också för de andra och inte bara för de här barnen, men kanske särskilt för dem, säger Anna Johansson Harrie.

Vi ställde frågan till tre tjejer i Slottsskolan i Vingåker som fått undervisning i de nationella minoriteterna vad de mindes från undervisningen och om de kunde räkna upp de fem minoriteterna.

Det var inte helt enkelt för de tre eleverna Elzit Mokonen, Frida Pettersson och Lovisa Hautaviita.

Men efter ganska lång tvekan och någon ledtråd så lyckades de. Det ska då nämnas att det hade gått ganska lång tid sen de hade haft undervisning om minoriteterna.

Tycker ni att det var svårt?

– Nej egentligen inte, det var det att det var länge sen vi pratade om det, säger Frida Petersson.

 Kände ni er pressade när jag kommer och förhör er så här?

– Ja lite, säger ett par av tjejerna.

 Och de var trots allt duktiga och fick ihop det till slut.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".