Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P4 Nästa Sörmland

Henning Ejnefjäll: Den ensamme cowboyen från Arnö

Publicerat tisdag 16 maj kl 14.45
På Hennings egensnickrade altan
(28 min)
Henning Ejnefjäll
Henning Ejnefjäll Foto: Johanna Iggsten/Sveriges Radio

Nio gånger har han tagit sig till lokal finalplats i P4 Nästa. Om Henning Ejnefjäll får som han vill så är det dags nu för riksfinal.

På en altan, som han snickrat själv, blickar han ut mot innegårdens lekplats och maskrosorna som står i full blom. Han har kaffekoppen i handen och en snus under läppen. Inne i det gröna huset hänger foton på de musikaliska husgudarna Dylan, Petty, Springsteen och Sinatra, blandat med tavlorna han målat själv. Ofta med motiv som andas av ödsliga salooner och vilda västern vidder.

– Det där har nog alltid funnits med mig på något sätt. Jag tror att vi alla kan känna i olika sammahang ett litet utanförskap. Jag har väl alltid fascinerats av den här människan som går sin egen väg. Människan som står lite grand för sig själv. Människan som har sitt eget äventyr. Det där följer med mig i texterna som jag skriver och så även i vissa tavlor som jag gör, säger Henning.

– När jag började spela gitarr som 14-åring så var det väl lite grand för att inte bli utesluten ur gänget. Jag spelade fotboll innan jag började spela och kompisarna sa att de behövde någon som spelade gitarr och då sa jag att det kan jag göra. Sedan åkte vi ner till musikaffären och hyrde en gitarr.

Vi tittar på kort från barndomsrummet, från inspelningen på en nedlagd militäranläggning, på studentrummet när han pluggade i USA. På bilderna finns alltid gitarrer, sladdhärvor, den obäddade sängen och bilder på husguden Bob Dylan. Även om Henning blir äldre ju närmare i tid foton är tagna så är han sig lik. Det långa blonda håret, jeansen och blicken som tittar upp från ett pågående projekt.

– Jag har väl alltid trivts bra med teknisk utrustning runt omkring mig av olika slag. Om det så är inspelningsutrustning, datorer eller gitarrer och annat. Det har alltid fått mig att må bra på något vis. Saker som man kan vara kreativ med känns ju extra roligt att ha nära sig, säger Henning.

Som 22-åring släppte Henning sitt debutalbum, Äntligen 22. Det var en lång resa till färdigt resultat men när skivan väl släpptes möttes den av bra kritik från recensenterna. Men den stora publiken uteblev och Henning hamnade långt ner i skivbolagets satsningar. Han gick vidare. Sedan dess så har han spelat in mycket material som han aldrig släppt vidare mot publiken. Han har släppt flera singlar men det var först nu i slutet av april i år som uppföljningsalbumet kom. Egentligen 22, heter skivan, och att äntligen få samla ihop låtar på ett sammanhängande album har gett Henning ett mentalt avslut.

– Det är skönt att få ut dem och ge dem vidare till allmänheten. Sedan får allmänheten göra vad de vill av låtarna. Gilla dem, rata dem. På något sätt ger det en mental frihet att kunna gå vidare med något helt nytt, säger Henning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".