Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Bostadsbrist hinder för fler flyktingar"

Publicerat onsdag 9 november 2005 kl 12.52

Under onsdagen fattade riksdagen beslut om en ny lag som ger flyktingar rätt till ny prövning, men bostadsbristen i kommunerna i Sörmland kan ställa till problem när de förväntas ta emot uppskattningsvis tre gånger så många flyktingar nästa år jämfört med i år. Det visar en granskning som Sveriges Radio Sörmland har gjort. Men kommunerna måste planera för att ta emot fler, säger Migrationsverket.

- Det är ett stort problem med bostäder, men det stora problemet för oss är att veta hur många det rör sig om. Hur många får uppehållstilsltånd och hur mår de, säger Kerstin Eriksson, chef på arbetsmarknads- och famijleförvaltningen.

Samtidigt som riksdagen på onsdagen fattar beslut om en ny lag som ska ge avvisningshotade flyktingfamiljer rätt till ny prövning om de får stanna i Sverige eller inte så väntar kommunerna på besked om hur många flyktingar de förväntas ta emot. Kommunerna måste planera för exempelvis svenskundervisning, allmän skolgång och bostäder.

- Är det jättemånga barn? Hur ska skolan förbereda sig? De kan ha osykiska bekymmer. Finns det en beredskap inom vården och så arbetsmarknaden.

Enligt integrationsverket ska 24.000 flyktingar tas emot nästa år i Sveriges kommuner. Det kan innebära att kommunerna generellt får ta emot tre gånger så många flyktingar som de gör idag. Exempelvis skulle Eskilstuna som tar emot 50 flyktingar, enligt avtal med integrationsverket uppskattningsvis ta emot 150. Nyköping 180 istället för 60. Trosa 75 istället för 25.

Kommunerna vill ha besked om antalet flyktingar som kan bli aktuella för varje enskild kommun och besked om vilka de är och vilka behov de har. Exempelvis hur stort behovet är av vård för exempelvis barn som varit med om traumatiska upplevelser.

Kommunerna har allmänt uppmanats att ta emot fler, men Sven-Ove Johansson, integrationsverkets främsta expert på introduktion av flyktingar säger att verket efter riksdagens beslut på onsdagen ska ge nya och mer konkreta besked.

- Vi ska analysera det här och kommer att gå ut med ett brev och besöka kommunerna. Vilka behoven är vet vi i dagsläget inte.

Hur ska kommunerna planera?

- Så länge så bör kommunerna räkna med tre gånger så många i sina budgetar. För de kommuner som har en överenskommelse med integrationsverket om mottagande så bygger inte den på förutsättningarna att det ska finnas lediga lägenheter. Det får kommunerna ha ett system för, hur tar de lägenheterna när de är lediga. Man kan ge bostadsbolag ägardirektiv eller skriva avtal med privata fastighetsägare.

En majoritet av de kommuner Sveriges Radio Sörmland pratat med säger att bostadsbristen gör att de i år inte tar emot lika många flyktingar i år som man enligt avtal med integrationsverket ska göra. Nyköping har tagit emot sju hittills i år fast avtalet säger 60. Louise Ankarfjäll, som är socialdemokrat och ordförande i social- och arbetsmarknadsnämnden i Nyköping tror att kommunen åtminstone kan leva upp till avtalet nästa år.

- Vi kan ta emot så många som avtalet säger. Vi kan inte ta emot människor om vi inte har lediga lägenheter. Vi försöker skriva avtal med bostadsbolagen och det ser bättre ut på bostadsmarknaden nu.

Arbetslösheten bland utomnordiska invandrare i Eskilstuna är 20 procent. I landet i stort 12 procent. Bostadsmarknaden är kärv och så även arbetsmarknaden, säger Kerstin Eriksson, chef med ansvar för integrationsfrågor.

- Det är ett stort bekymmer. Får man inte jobb är man beroende av försörjningsstöd och det kan skapa problem för familjerna om man ska leva på det en längre period. Det är ingen framtid för en familj.

Men Sven-Ove Johansson, integrationsverkets främsta expert på introduktion av flyktingar är mer positivt inställd till möjligheterna för invandrare och flyktingar att få jobb.

- Jag är inte allt för pessimistiskt. 24 000 flyktingar är inte så många jämfört med hur det var på 90-talet.  De ska ju inte ut på arbetsmarknaden de första åren då de har introduktionsinsatser i form av svenskundervisning och praktik. Hur konjunkturläget är sedan vet inte jag.

Fredrik Blomberg
fredrik.blomberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".