Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Länet

Företag sparkar trots krisavtal

Publicerat torsdag 9 juli 2009 kl 07.14

Industriarbetare i länet har fått sparken, trots att de tidigare gått med på lägre lön och kortare arbetstid för att kunna behålla jobbet. Det visar Nyheternas rundringning till Metall-facket.

Närmare 80 industriföretag i länet har hittills sänkt lönerna för de anställda för att hindra varsel, efter metallfackets krisavtal i mars. Men några företag i länet har varslat ändå, berättar fackets ombudsmän.

Nyheternas rundringning till facket visar också att flera anställda, trots att de gått med på lägre lön och kortare arbetstid, ändå förlorat jobbet. Maria Hörsten är facklig ombudsman i Vätterbygden och i hennes distrikt är det redan ett företag som varslat trots sänkta löner.

– Ett företag vet jag som varslat efteråt och hälften av personalstyrkan har fått gå, säger hon.

Detta går stick i stäv med tanken bakom krisavtalet och innebär att företag blir skyldigt att betala ut förlorad inkomst, enligt Maria Hörsten.

– Då ska man retroaktivt betala tillbaka, annars hade vi ju inte gått med på den här uppgörelsen, säger hon.

Enligt Metall så handlar det om 70-80 arbetsplatser som hittills har använt sig av permitteringsavtal i länet. I hela landet är det runt 300 arbetsplatser, där de anställda gått med på sänkta löner och förkortad arbetstid under en begränsad tid.

Tanken är att man under den här tiden ska vara skyddad från varsel. För om man blir varslad under tiden som krisavtalet löper, så ska man få tillbaka lönen som man blivit av med.

Hur det omdiskuterade avtalet har hjälpt i länet varierar. Förutom varsel har ett par företag på Höglandet gått i konkurs trots avtalet och ett annat är satt under rekonstruktion

Glenn Abrahamsson på IF Metall i Västbo berättar dock att de sänkta lönerna har räddat omkring 100 jobb bara i Gislavedsregionen.

– Till exempel hade vi ett företag där man varslade 25 personer och sedan hittade vi denna lösningen i stället och då drog man tillbaka varslet, så det är utifrån sådana beräkningar. Det är varsel man har haft som man har dragit tillbaka, säger han.

Han tror också att det här verkligen handlar om människor som annars hade fått sparken.

– Vår erfarenhet är att varslar man så säger man också upp, säger Glenn Abrahamsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".