Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vinterkräksjukan är här på allvar

Publicerat fredag 29 januari 2010 kl 07.38
Viruset har förändrats och fler blir drabbade av vinterkräksjukan. (foto Fredrik Sandberg/Scanpix)

– Jag har aldrig varit med om sådana kramper i magen. Det var inte att man kräktes en gång, man bara ulkade och ulkade säger Ida-Marie som är en av de som nu drabbats av vinterkräksjukan.

Nu bryter vinterkräksjukan ut på riktigt i länet. Tidigare har man trott att antalet sjuka inte skulle bli så många i år, eftersom många spritat sina händer för att inte bli sjuka i svininfluensan.

– Jag kände att jag började må illa och jag fick gå och lägga mig. Sedan vaknade jag och sedan var det kört, jag låg i ett dygn och kräktes. Jag har aldrig varit med om sådana kramper i magen. Det var inte att man kräktes en gång utan man bara fortsatte ulka, ulka och ulka. Det tog aldrig slut säger Ida-Marie All som är en av de som drabbats.

Tidigare har man hoppats att antalet sjuka skulle bli färre i år, men viruset har nu ändrat form vilket gör att fler drabbas. Sjukdomen i sig är inte farlig men i samband med andra sjukdomar kan det bli allvarligt.

– Vinterkräksjukan har vi levt med nu i fem-sex års tid och den kommer vid den här tiden. Immuniteten är ungefär densamma, sedan kommer det vissa år en ny lite ändrad variant och då blir en ny grupp sjuka säger Johan Darelid som är verksamhetschef vid infektionskliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Det finns ingen medicin för den här typen av virus, men man kan själv försöka förhindra att man blir sjuk.

– Det bästa tipset är den goda handhygienen, tvätta händerna ordentligt säger Johan Darelid på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Linus Djurstedt
news.jkpg@sr.se

Fråga

Fakta: Calicivirus (vinterkräksjuka)

Calicivirus finns i hela värden, förekommer ofta i utbrott och kan drabba alla åldersgrupper. Virus utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och det kan spridas på olika sätt:

  • via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer (även kräkningar kan smitta)
  • via dricksvatten, via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten
  • via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk. Livsmedlet utgör i detta fall en transportör av smittämnet.

Viruset har vid utbrott visat sig vara synnerligen smittsamt. Smittade personer kan vanligen sprida smitta upp till två dygn, ibland längre, efter symtomfrihet. Långtidsbärare av norovirus är känt.

Inkubationstiden är 12–48 timmar.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Sjukdomen är självläkande inom några dygn, men vätskebehandling kan ibland behöva ges. Återinsjuknanden är ganska vanliga.
(källa: Smittskyddsinstitutet)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".