Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
sr-undersökning

Stora utbildningsklyftor i länet

Publicerat måndag 27 augusti 2012 kl 20.01
"Lätt få jobb efter gymnasiet då"
(2:38 min)
1 av 3
Industriarbetaren Zoran Aracic vill att hans barn ska utbilda sig. Foto Maria Ågren/Sveriges Radio.
2 av 3
Även inom industrin måste du ha en rätt bra utbildning idag för att vara intressant för arbetsgivaren, säger industriarbetaren Peter Johansson. Foto Maria Ågren/Sveriges Radio.
3 av 3
Problemet är inte att unga inte vill plugga, utan att de inte kommer tillbaks efter att de har studerat, säger Alexander Josefsson, som är ordförande i barn- och utbildningsutskottet i Gnosjö kommun. Foto Maria Ågren/Sveriges Radio.

Utbildningsnivån i länet varierar stort. Det visar exklusiva siffror som SCB tagit fram åt Sveriges Radio. Flest välutbildade finns i Jönköping. Minst utbildade är invånarna i Gnosjö kommun.

I Jönköping har närmare 40 procent av invånarna valt att vidareutbilda sig efter gymnasiet, medan det bara är hälften så många i flera av länets industriorter

Började jobba direkt
Zoran Aracic och Peter Johansson jobbar på en industri utanför Gnosjö. När de slutade gymnasiet skrek industrierna efter arbetskraft, och någon vidareutbildning blev aldrig av:
- Jag har jobbat här i 20 år. Då var det inte så att man behövde någon utbildning, säger Zoran.
- När jag hade gått ut gymnasiet så fick jag jobb på den tiden. Det var lätt att få jobb då. Och då tyckte jag det var mycket mer intressant, konstaterar Peter.

Valt jobb före utbildning
Zoran och Peter är inte ensamma om att välja industrijobb framför utbildning. Många av länets kommuner har en stark industritradition, som än idag präglar utbildningsnivån. Siffror som SCB har tagit fram för Sveriges radio visar att många i länets industritäta kommuner är lågutbildade

Få välutbildade i Gnosjö
I Gnosjö till exempel har bara 19 procent av de som bor i kommunen valt att plugga vidare efter gymnasiet. I Jönköping och Habo är den siffran 39 procent, alltså dubbelt så hög. Länskartan över utbildningsnivån visar tydligt att det är längs med E4, från Jönköping, över Vaggeryd och ner till Värnamo som andelen högutbildade dominerar.

Samma siffror år efter år
Men det är ingen nyhet att färre i små industriorter väljer utbildning jämfört med de som bor på de större orterna, men det är en utveckling som håller i sig.
Om man kikar på siffror för hela landet ser man att för 22 år sedan hade 23 procent av invånarna högre utbildning än gymnasiestudier. Idag har den siffran fördubblats. Men i Gnosjö, där har man ännu inte lyckats komma upp i rikssnittet som var för 20 år sedan.

Största problemet utflyttningen
Men problemet är inte att unga inte vill plugga, utan att de inte kommer tillbaks efter att de har studerat, säger Alexander Josefsson, som är ordförande i barn- och utbildningsutskottet i Gnosjö kommun.
- Du blir utbefolkad. Det är en fråga som är väldigt mycket större än vad Gnosjö kan lösa. Det finns inget svar på den frågan.
- Vi står inför en urbanisering och det är en väldigt stor utmaning att kunna locka tillbaks dem som väljer att studera vidare.

Hur få folk att stanna?
Den största utmaningen många av länets kommuner står inför är att få folk att stanna. 
Allt fler unga utbildar sig men trots det är det alltså få med högre utbildning än gymnasiet som bor i länets mindre kommuner.
Anledningen stavas industritradition. Det är en tradition som tar lång tid att omvandla, menar Alexander Josefsson:
- Den traditionen tror jag inte du vänder på en femöring.  Det handlar om en rutin, ett mönster som tar tid att bryta.

Väljer bort industrin
- Sen tror jag inte att bara för att dina föräldrar har jobbat inom industrin i Gnosjö, så är det inte givet att du ska fortsätta där.
Nej, de traditionsbundna mönstren håller långsamt på att luckras upp. Fler unga väljer utbildning framför industrijobb.

Vill barnen ska studera
Det är också något som Zoran och Peter hoppas att deras hoppas att hans barn kommer att göra i framtiden.
- Jag tycker det är bättre att de utbildar sig så mycket som möjligt, säger industriarbetaren Zoran Aracic. Om de har en utbildning så är det mycket bättre.
- Du måste utbilda dig idag. Det finns inte den typen av jobb kvar längre som inte kräver utbildning.  Även inom industrin måste du ha en rätt bra utbildning idag för att vara intressant för arbetsgivaren, säger industriarbetaren Peter Johansson.

Utbildningsnivån i länet

Andel i procent av befolkningen
som 2010 hade eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning.
(2000 års siffror inom parentes)

Jönköping 39 (30)
Habo 33 (24)
Eksjö 32 (26)
Mullsjö 29 (22)
Värnamo 28 (22)
Tranås 26 (20)
Nässjö 26 (21)
Aneby 25 (19)
Vaggeryd 25 (17)
Vetlanda 25 (18)
Sävsjö 23 (17)
Gislaved 21 (16)
Gnosjö 19 (14)

Snitt i länet 2010 27 procent
Snitt i riket 2010 38 procent

Källa: Statistiska Centralbyrån,
SCB, på uppdrag av
Sveriges Radio

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".