Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Därför mörkade JB nedläggningen

Publicerat tisdag 11 juni 2013 kl 05.03
"Berättar man kan det bli bankrusning"
(1:05 min)
1 av 2
Tobias Nilsson väljer kommunal skola efter nedläggningen. Foto: Anna Ekström / Sveriges Radio
2 av 2
Jonas Vlachos, som är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

JB Educations beslut att sluta driva skolor visar att det finns likheter mellan skolmarknaden och bankmarknaden. Därför är det inte konstigt att JB-koncernen in i det sista mörkade om nedläggningsplanerna och de ekonomiska problemen, menar docent och forskare Jonas Vlachos.

Blotta misstanken om att elever ska byta skola leder till att eleverna flyr skolan. Därför ligger det också i ägarnas intresse att mörka eventuella problem på skolorna.

– Det har man märkt till exempel i JB-koncernen. Där var det ingen i lärarkåren eller bland eleverna som hade hört det minsta rykte ens om att de skulle lägga ned på det här sättet, säger Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Han poängterar att ägarnas planer på att lägga ned verksamheten hade funnits ett tag och det kan ligga i ägarna på vinstdrivande skolföretags intresse att tona ned problemen på en skola och hålla så tyst som möjligt om eventuella nedläggningsplaner eller farhågor för vikande elevunderlag. Annars blir det en självuppfyllande profetia där eleverna sticker.

– Skolans värde är beroende av att dom kan fortsätta locka till sig elever. Så om dom vill fortsätta bedriva verksamhet är det väldigt viktigt att de ger sken av att de kommer fortsätta locka till sig elever och att verksamheten kommer fortgå på skolan utan några problem. Det är helt centralt för att kunna fortsätta locka till sig elever, säger Jonas Vlachos.

För eleverna är det viktigt att kunna slutföra utbildningen dom påbörjar. Tobias Nilsson läser första året på Fordonsprogrammet på JB-gymnasiet i Jönköping. Att hans skola plötsligt läggs ned påverkar valet av hans nya skola till hösten. Han läser klart sin utbildning i Falköping - på en kommunal skola.

– Jag tänker inte välja friskolor mer. Aldrig. Det är inte säkert alls. De bara lägger ned och så får eleverna gå därifrån, säger han.

Jonas Vlachos jämför med en bankpanik, där oron för pengabrist i sig räcker för att pengarna plockas ut i ren panik. Ingen vill söka skolan för att de befarar att ingen annan heller kommer att söka skolan.

– När då farhågor uppstår att en skola kommer ha ett vikande elevunderlag kan det bli väldigt svårt för de här skolorna att rekrytera elever. För alla vill känna sig trygga med att skolor kommer att ha ett elevunderlag även framöver, säger Jonas Vlachos.

Om Tobias Nilsson skulle höra att elever funderar på att sluta från hans nya skola kan han tänka sig att göra detsamma.

– Jag hade inte vågat chansa så att det blir som på JB, säger han.

Reporter: Anna Ekström
anna.ekstrom@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".