Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Utredning klar:

Så vill Sandahl stoppa hatbrott

Publicerat lördag 20 december 2014 kl 08.10
"Det finns grupper som inte ens ringer polisen"
(1:05 min)
Håkan Sandahl. Foto: Anna Ekstöm/Sveriges Radio.
Foto: Anna Ekstöm/Sveriges Radio.

Speciella grupper av poliser som jobbar mot hatbrott bör finnas i alla regioner i polisens nya organisation, föreslår Håkan Sandahl, länspolismästare i Jönköpings län

Sandahl utreder hur hatbrottsbekämpningen kan förbättras och lade på lördagen fram sitt förslag på Dagens Nyheters debattsida.

Bakgrunden till utredningen är ett regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen.

Utredarna som arbetar mot hatbrott ska ha särskild kompetens och polisen ska arbeta på ett liknande sätt som man gjort i satsningen mot relationsbrott, som enligt Sandahl lett till goda resultat. Han anser vidare att en nationell hatbrottssamordnare bör inrättas inom polisen.

Ett stort problem i dag är förtroendet för polisen i dom här frågorna och det finns grupperingar som inte ens tycker det är lönt att ringa polisen när ett hatbrott begåtts, konstaterar Håkan Sandahl som åkt landet runt och träffat olika grupperingar i samhället.

- När jag träffade företrädare för romska grupper så uttrycker dom en stor misstro mot polisen. Den var låg redan innan. Man säger att man inte ringer polisen för dom kommer ändå inte. Är det så man uttrycker sig då har vi väldigt svårt att få fram.

Ett misstroende alltså?

- Ja, och det finns från flera grupper, bland annat inom RFSL och det visar att vi måste jobba förtroendeskapande och samverkande. Detta är oerhört viktigt för det påverkar människors vardag. Det påverkar möjligheten att verka fritt i ett demokratiskt samhälle, säger Håkan Sandahl.

Hatbrott innebär att en person begått ett brott mot någon på grund av offrets hudfärg, nationella eller etniska bakgrund, trosuppfattning, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Om ett hatbrott har inträffat, ska det enligt lagar, praxis och myndigheter leda till att förövaren får straffet skärpt, exempelvis en längre fängelsedom. Polisen och övriga aktörer inom rättsväsendet har dock fått kritik för att inte i tillräcklig utsträckning använda den lagstiftning som finns.

I samband med polisens omorganisation slutar Sandahl efter nyår för att istället bli kommunchef i Ulricehamn.

Så ska hatbrotten stoppas

Hatbrottsutredningen föreslår bland annat: Nationell inriktning som tydligt prioriterar hatbrotten som viktiga. Den nationella operativa avdelningen får ett särskilt ansvar för hatbrott. En funktion som nationell hatbrottssamordnare inrättas inom polisen. Ett samrådsforum inrättas med företrädare för olika rättsmyndigheter och företrädare för riksorganisationerna för brottsutsatta grupper. Hatbrottsgrupper inrättas i alla sju nya polisregioner. /TT

Källa: Håkan Sandahl och DN Debatt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".