Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Jönköpings län

Brist på HVB-hem trissar upp priser

Publicerat torsdag 10 september 2015 kl 05.44
Jon Rydholm: Vårt förhandlingsläge är riktigt dåligt
(1:57 min)
Daniel Larsson. Foto: Dan Segerson/Sveriges Radio.
1 av 2
Daniel Larsson kom till Sverige för sju år sen och är tacksam för all den hjälp han fick. Foto: Dan Segerson/Sveriges Radio.
Jon Rydholm säger att kommunernas förhandlingsläge är dåligt. Foto: Dan Segerson/Sveriges Radio.
2 av 2
Jon Rydholm säger att kommunernas förhandlingsläge är dåligt. Foto: Dan Segerson/Sveriges Radio.

Det är tufft för kommunerna att hitta boende till alla ensamkommande barn och det ökar även priserna.

Bristen på boende för ensamkommande flyktingbarn trissar nu upp priserna. 

– Vi kan tvingas till placeringar som kostar upp till 5­000 - 6000 kronor per vårddygn, säger Jon Rydholm som är avdelningschef på socialtjänsten i Nässjö kommun.

Märker ni att det råder någon slags marknadsprissättning?

– Jag tycker nog man kan se sådana tendenser.

Men är du rädd för att taxan går upp ytterligare?

– Ja, det vore konstigt om jag inte var orolig för det.

Just nu anländer rekordmånga ensamkommande flyktingbarn till Sverige och landets kommuner sliter sitt hår för att hitta boende till alla barn. För varje barn som kommer får kommunen en ersättning av staten på 1900 kronor per dygn. I de flesta fall räcker pengarna för att täcka kommunens kostnader.

Men när bristen på HVB-platser och familjehem ökar så ökar även priserna, i värsta fall med flera tusen kronor per dygn. Dessutom minskar kommunernas förhandlingsutrymme, berättar Jon Rydholm.

– Vi har väldigt ont om tid på oss, vi vet att det inte finns några platser, men vi måste få fram en plats på två dagar. Och i det läget säger det sig självt att vårt förhandlingsläge är riktigt dåligt, säger han.

Daniel Larsson kom till Jönköping för sju år sedan som ensamkommande flyktingbarn. Han tog ett svenskt namn för att hedra Sverige och inte minst de kontaktpersoner han numera kallar sin svenska mamma och pappa.

Daniel placerades till en början på HVB-hem och han menar att hjälpen som han fick där och hos sina svenska föräldrar har betytt jättemycket. Han fick lära sig språket och fick en utbildning som i sin tur ledde till ett fast jobb för några år sen.

Jag fick lära mig att alla människor först ska kämpa med skola och utbildning, sedan börja jobba och betala skatt. Så fungerarar vårt svenska samhälle.

Tycker du att du betalat tillbaka det du kostade samhället en gång i tiden?

– Absolut. Jag tänker att jag fick hjälp av Sverige och nu hjälper jag till, säger Daniel.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.