Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Mat & hälsa

Mindre nyttigt med snabbväxande grönsaker

Publicerat måndag 18 januari 2016 kl 16.25
Kimmo Rumponen: Svårt att kombinera näringsinnehåll och andra egensakper vid växtförädling
(3:58 min)
Grönsaker
Foto: Scanpix

Vi äter allt mer grönsaker, men de nya snabbväxande grönsakssorterna som finns i våra butiker i dag, är inte lika nyttiga som de var förr. Det visar en granskning som Ekot gjort.

Hur ska vi då veta vilken fruktsort eller grönsakssort som är mest näringsriktigt när vi handlar? Kimmo Rumponen, forskare och växtförädlare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, reder ut begreppen.

– När grönsakssorter växtförädlas kan det vara svårt att kombinera nyttigheter och näringsinnehåll med andra egenskaper, som till exempel resistens mot svampbakterier och att det ska ge en god avkastning och växa snabbt, säger Kimmo Rumponen.

Men det har stor betydelse vilken sort det är. Vissa äppelsorter har från början ett högre näringsinnehåll än andra.

– Det vi råkar odla just nu är ett resultat av ett långsiktigt växtförädlingsarbete där man tittat på olika resistensegenskaper och näringsegenskaper men inte minst på avkastningen. Det som gör att en odlare får betalt för sina grönsaker är ju oftast hur mycket man säljer och i väldigt liten utsträckning vad grönsaken innehåller.

Hur ska man då tänka som konsument?

– Många gånger kan man faktiskt gå på färgen. Ju mer intensiv färgen är ju nyttigare är grönsaken, frukten eller bäret. Tomat ett sådant exempel. Ju rödare tomaten är desto högre halt med det nyttiga ämnet lykopen innehåller tomaten. Likadant är det med tex morötter, säger Kimmo Rumponen.

Även skalet på många frukter och grönsaker är nyttigare och har ofta högre halter med näringsämnen än själva fruktköttet. Tänk då på att köpa svenskodlade grönsaker och frukter.

– Vi har ett regelverk och en kontroll när edt gäller besprutning och vårt klimat gör också att de inte är fullt lika besprutade som de är längre söderut i Europa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".