Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vård

Droppnål bakom blodförgiftningar

Publicerat fredag 1 april 2016 kl 05.33
Peter Iveroth: Inte varit medvetna om detta
(1:56 min)
Peter Iveroth, smittskyddsläkare.
1 av 2
Peter Iveroth, smittskyddsläkare. Foto: Peter Jernberg/Sveriges Radio
Venkateter.
2 av 2
Venkateter. Foto: Fifo med Creative Commons Attribution-Share Alike 2.5 Generic license

En helt vanlig droppnål kan ge blodförgiftning, visar en granskning av länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

– Att vi upptäckte det här var för att man på infektionskliniken såg och gjorde kopplingen till att man hade ett antal sådana här blodförgiftningar där man såg att det berodde på katetern man hade, säger Peter Iveroth, smittskyddsläkare vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Det är en av vårdens mest vanliga rutiner när man får in en patient, att man sätter en så kallad venkateter, en plastnål med ett lock eller "kran" in i ett blodkärl, oftast i armvecket eller på ovansidan av handen. Där kan sjukvårdspersonalen ta blodprover men också sätta in medicinering. En snabb och smidig motorväg in i kroppen som sitter kvar så länge man behöver vård och gör att sjukvårdspersonal slipper sticka så många gånger.

Att den här inkörsporten till kroppen ibland orsakar lokala infektioner med svullnad och rodnad är känt, men en granskning som smittskydd vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping har gjort av ett antal blodförgiftningsfall i länet under förra året, visar att det med stor sannolikhet var den här venkatetern som gjorde att patienterna fick blodförgiftning och det här var inte känt innan.

– Att det blir blodförgiftningar utav det var vi inte riktigt medvetna om. Det kan hända att det är ett mörkertal som vi får utreda lite närmare, bli lite mer medvetna om, berättar Peter Iveroth

Blodförgiftning kan vara livshotande, särskilt för sjuka och redan nedsatta patienter

– Blodförgiftning är ju dramatiskt och visst kan det ta livet av folk. Det har det inte gjort i de här fallen, det är ofta behandlingsbara åkommor. Men det är farligt, säger Peter Iveroth.

Studien gör nu att vården kan komma att ändra rutinerna för hur den här mycket vanliga venkatetern sätts och hanteras för att undvika att fler får blodförgiftning.

– Vi studerar de enskilda fallen och så ser vi hur vi kan förbättra rutinerna hur vi hanterar en sådan här kateter, kanske att vi måste byta den varje dag eller oftare eller om vi måste göra på något annat sätt för att göra det säkrare.

Nu ska informationen om det här spridas till övriga vården i landet.

– Överallt på alla sjukhus i hela landet sitter det tusentals sådana här katetrar så vi ska hitta ett bra sätt att hantera det här, säger Peter Iveroth.

Har du någon erfarenhet om det här? Kommentera gärna eller maila oss!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".