Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nässjö

Lex Bobby - det skulle inte hända igen

Publicerat måndag 24 oktober 2016 kl 05.22
Utredningarna har i praktiken blivit färre.
(2:24 min)
Pojke
Arkivfoto Foto: Claudio Bresciani/TT

Lex Bobby trädde i kraft för snart nio år sedan. Lagen skulle minska risken för att barn ska fara illa, men den har inte inneburit de förbättringar som många hade hoppats på.

– Ring sociala, gör en orosanmälan. Jag gjorde det. Man är fruktansvärt maktlös. 

Mattias dotter dödades för tre år sen, ett halvår efter att han uppmanades av sin advokat att göra en orosanmälan till Socialtjänsten. Trots Mattias varningar startades ingen skyddsutredning. Mamman dömdes för mord till rättspsykiatrisk vård. 

Lex Bobby kom till efter det uppmärksammade fallet när 10-åriga Bobby misshandlades till döds av sin mamma och styvpappa. Lagen innebär att Socialstyrelsen ska utreda alla dödsfall där barn dött på grund av brott och barnet varit i behov av samhällets skydd. 

Socialstyrelsens uppdrag är att hitta brister i systemet och föreslå förbättringar så att liknande tragedier kan undvikas i framtiden, men lex Bobby har fått kritik.

2014 konstaterade regeringens utredningsmyndighet Statskontoret flera allvarliga brister - utredningarna som görs är för få och Socialstyrelsen gör dem inte tillräckligt grundligt. Kritiken kommer också från dem som skulle få användning av lagen, de som jobbar med utsatta barn. 

– Det jag har läst hittills har jag inte haft någon nytta av, och det är ju det vi önskar. Vi vill ha ny användbar kunskap, säger Staffan Jansson som är barnläkare med lång erfarenhet.

Kaliber kan i en granskning nu, två år senare, visa att problem kvarstår. Utredningarna har i praktiken blivit färre. Bara en utredning per år 2014 och 2015. 

Socialstyrelsen har inte heller börjat intervjua personalen som varit inblandad i fallen, trots kritiken om att det leder till att de missar viktig information om vad som hänt. Marie Nyman är projektledare för utredningarna.

– Det vi funderar på nu är att kunna göra det i fall där vi behöver kompletteringar.

Vad finns det för skäl att inte göra det?

– Alltså det blir ju otroligt mycket mer arbetskrävande. Det tar mycket mer resurser, säger Marie Nyman. 

Socialstyrelsen kontaktar inte heller anhöriga eftersom det anses oetiskt, men Mattias hade velat bidra med sin kunskap.

– Om det kan rädda ett enda barn så är det värt att riva upp de här såren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".