Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nästan 2000 försvunna barn och unga

Publicerat torsdag 17 november 2016 kl 14.31
Asylsökande ser ut genom ett fönster på ett flyktingboende.
I Jönköpings län har drygt fyra procent av de anvisade nyanlända försvunnit, enligt rapporten. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nästan 2 000 barn och unga har försvunnit i Sverige efter att de kommit ensamma hit och anvisats till en kommun.

Risken för att få avslag på asylansökan är en vanlig orsak.
Siffran är en ögonblicksbild från maj 2016 över hur situationen såg ut då bland de drygt 45 000 barn och unga som kommit ensamma till Sverige från 2013 och fram till dess. Den presenteras i en rapport från länsstyrelserna, som tagits fram på regeringens uppdrag.

Ungefär fyra procent hade försvunnit, vilket motsvarar 1 829 barn och unga. Ytterligare barn, som inte hunnit anvisas till en kommun, har försvunnit, men hur många är det ingen som vet.

FN-kritik

Sverige har kritiserats av både FN:s barnrättskommitté och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter för att så många försvinner. Dessa barn och unga riskerar att bli offer för människohandel eller indragna i kriminalitet - men svenska myndigheter är handfallna.

Merparten av dem som försvunnit var 16 år eller äldre, men hela 14 procent var i åldern 13 till 15 år och tre procent så unga som sju till tolv år.
Att så unga försvinner är anmärkningsvärt, anser länsstyrelserna, men det är oklart var de tar vägen. Enligt Migrationsverket kan de ha rest vidare till andra släktingar eller bekanta.

Barn och unga som kommer ensamma hit från Marocko och Algeriet avviker i mycket hög utsträckning, troligen eftersom utsikterna för att beviljas asyl är så liten för dem. Bland afghaner är det en förhållandevis liten andel som avviker (1,6 procent), men eftersom de allra flesta som kommer som ensamkommande till Sverige är från Afghanistan är de ändå den näst största gruppen bland barn som avviker.

Dåligt grepp

Var de sedan tar vägen har svenska myndigheter dåligt grepp om. Av dem som avvek 2013-2016 är 70 procent fortfarande eftersökta. Åtta procent är registrerade som "utresta" och drygt en femtedel har kommit tillbaka eller hittats.

Utöver risk för avslag är missnöje med kommunplacering en vanlig orsak, till exempel för att släkt, vänner eller bekanta finns långt borta i någon annan del av landet. Störst andel barn och unga avviker från Norrbottens, Dalarnas, Östergötlands och Gävleborgs län.

Andel av de kommunanvisade 2013 till och med maj 2016 som var registrerade som avvikna den 31 maj 2016:

Län Andel avvikna i procent

  • Norrbottens län 6,4
  • Dalarnas län 5,7
  • Östergötlands län 5,4
  • Gävleborgs län 5,2
  • Västernorrlands län 4,7
  • Västerbottens län 4,7
  • Södermanlands län 4,6
  • Jönköpings län 4,4
  • Västmanlands län 4,3
  • Värmlands län 4,1
  • Västra Götalands län 3,8
  • Örebro län 3,7
  • Stockholms län 3,6
  • Skåne län 3,5
  • Kalmar län 3,4
  • Jämtlands län 3,3
  • Uppsala län 3,2
  • Hallands län 3,0
  • Kronobergs län 2,7
  • Gotlands län 2,4
  • Blekinge län 2,4 

Källa: Rapporten "På flykt och försvunnen", Länsstyrelsen Stockholm

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".