Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Barn som blir medborgare förlorar möjlighet till familjeåterförening

Publicerat fredag 4 augusti kl 16.05
"Jag råder mina klienter att inte ansöka om medborgarskap"
(2:04 min)
Ahmed el Abbasi och lagbok.
Ahmed el Abbasi bor i Bodafors i Nässjö kommun. Foto: Revend Shexo/Sveriges Radio.se

För den som kommit till Sverige och sökt asyl som ensamkommande barn går det inte att få återförenas med sin familj efter det att man fått svenskt medborgarskap.

Lagen är skriven så att bara en utländsk medborgare får vara anknytningspersonen i Sverige.

Det betyder att det svenska medborgarskapet omöjliggör familjeåterföreningen för ensamkommande barn.

Detta har också Migrationsöverdomstolen slagit fast i en vägledande dom. 

Karin Gyllenring är advokat och specialiserad inom asyl- och migrationsrätt. Hon tycker att det är märkligt att någon som har blivit svensk medborgare hamnar i ett sämre läge än nån som inte har blivit det.

– Det här leder ju till att jag får råda vissa av mina klienter att inte ansöka om medborgarskap av just den anledningen, säger Karin Gyllenring.

Migrationsverket har i flera fall hänvisat till en paragraf i utlänningslagen från 1997, där barnet som ska få hit sin förälder, ska vara utländskt och ogift.

Och då kan alltså ett barn som har blivit svensk medborgare inte längre anses vara utländskt. Och konsekvensen av denna lag strider mot folkrätten och Europakonventionen, enligt advokat Karin Gyllenring.

Att barn som blir svenska medborgare inte kan återförenas med sin familj, har också Migrationsöverdomstolen slagit fast i en vägledande dom.

Ingela Fridström är vice ordförande på Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Det är hon som har fattat beslutet i den vägledande domen.

Fridström understryker att alla mål som rör människor är allvarliga, men att det inte var möjligt att ta avsteg från lagtexten. 

– Vi såg inget utrymme för en annan tolkning när det gäller just den bestämmelsen, säger Ingela Fridström på Migrationsöverdomstolen.

Karin Gyllenring menar att Migrationsöverdomstolen har gjort en korrekt tolkning av lagtexten. Det är inte där det brister, säger hon. Utan det måste ske en korrigering i själva lagstiftningen. 

– Lagtexten står i strid med folkrätt och EU-rätt, säger hon.

Hur många den här lagen berör vet man inte, eftersom Migrationsverket inte registrerar skäl för avslag.

Men några av personerna som Ekot har pratat med har varit statslösa barn. För dessa är det möjligt att få svenskt medborgarskap bara efter två år.

En av dem är Ahmed el Abbasi. Han är 18 år gammal och bor i den småländska orten Bodafors. Ahmed kom till Sverige för två och ett halvt år sedan, och det svenska medborgarskapet var hans första någonsin.

Något som han hoppades skulle ge honom ett bättre liv. Men riktigt så blev det inte. 

– Jag visste inte att svenskt medborgarskap kan göra så. Om jag visste det skulle jag aldrig ha ansökt om det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".