Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Heta känslor efter lyckad pr-kupp

Publicerat måndag 8 februari 2010 kl 15.06
1 av 6
Skärmdump från Arvikafestivalens hemsida.
2 av 6
Festivalens marknadansvariga, Emma Finnkvist.
3 av 6
Urban Karlstam på Motherland.
4 av 6
Håkan Nordblad, vd för Westra Wermlands Sparbank.
5 av 6
Arvikas kommunalråd Claes Pettersson (S).
6 av 6
Jan Wettmark (M).

Hösten 2009 hamnade Arvikafestivalen i hetluften rejält. Men det handlade inte om en exklusiv bandbokning eller sommarens dåliga ekonomiska reslutat. I stället var det två reklamkampanjer som fick både svenska och utländska medier att intressera sig för festivalen. Och de visade sig vara riktigt lyckade, åtminstone på ett sätt.

– Det började med att vi utvärderade förra årets festival. Vi tyckte att det gick väldigt bra, men vi fick ju inte nog många besökare. Trots att vi hade bäst band, funkade det inte att göra festival, säger Emma Finnkvist som är marknadsansvarig för festivalen.

Under diskussionerna kom festivalledningen fram till att det inte hade pratats tillräckligt om Arvikafestivalen. Men pratet kom i gång, efter nyheten att en jobbannons från festivalen hade stoppats av Arbetsförmedlingen. I annonsen efterlystes folk som hade erfarenhet av att grovhångla i baren och det stod att intelligens inte är ett plus.

"Du bör ej ha ha högre utbildning än gymnasiekompetens. Du får inte vara rädd för att vara naken. Intelligens är inte ett plus." (citat från annonsen)

Annonsen väckte stor uppmärksamhet både i våra lokala medier och på riksplanet. Men efter ett par veckor kom det fram att annonsen var en produkt från PR-byrån Studio Total, och inte bara ett sätt att hitta arbetskraft utan minst lika mycket en metod för att få uppmärksamhet.

"Vi söker personer med praktisk erfarenhet av arbetsuppgifter som att sätta upp tält i hällregn. Grovhångla i baren. Lyssna på mycket hög musik och dansa i timmar i lera." (citat från annonsen)

Och platsannonsen var bara början. När festivalen hittat ett gäng som passade in på kraven, att representera en stereotyp festivalbesökare, fortsatte diskussionerna tillsammans med ungdomarna och PR-byrån.

 – Vi kom fram till att vi ville trycka på att festival inte bara är musik och band, utan en helhetsupplevelse. Så tänkte vi, vad är mest tabubelagt och vad vill vi att folk ska prata om? Och då föll det naturligt på att prata om sex, säger Emma Finnkvist.

Resultatet blev en film som visar ansiktet på en tjej som onanerar. Och kopplingen till festivalen var inte alldeles tydlig, konstaterar Emma Finnkvist i efterhand:

– Det har blivit lite olyckligt, för oss var det så självklart, ett naturligt steg. Men där har nog glappet blivit lite för stort, säger hon.

Om Arvikafestivalens platsannons hade väckt uppmärksamhet, så var det ingenting mot vad som hände nu. Det som snabbt döptes till sexfilmen avhandlades i tidningar, på internet, och i Sveriges Radio.

Reaktionerna kom snabbt, och festivalen fick mycket kritik. Bidragsgivarna Arvika kommun och Region Värmland kallade till sig festivalledningen, och den stora sponsorn Westra Wermlands Sparbank har haft flera diskussioner om den framtida sponsringen.

– Från vår sida är det oerhört viktigt att marknadsföring baseras på sannhet. Där har vi tyckt att man har varit ute i gränslandet, både när det gäller platsannonsen och den här filmen, säger Håkan Nordblad, vd på banken.


Arvikas kommunalråd
, socialdemokraten Claes Pettersson, tyckte också att festivalen gick för långt.

– Vi har reagerat och diskuterat med festivalen, och nu kommer de att jobba på ett annat sätt.

Och han fick många reaktioner från Arvikaborna.

– Det fanns de som reagerade oerhört häftigt och ställde kravet att kommunen ska dra tillbaka pengar. Det fanns många olika reaktioner, men det skapade alldeles för mycket negativa känslor bland Arvikaborna för att det skulle vara bra för festivalen, säger Claes Pettersson.

Enligt honom var aldrig det ekonomiska stödet från kommunen hotat. Men han understryker att det finns ett större engagemang hos politikerna i Arvika, än hos den andra finansiären i festivalens senaste projekt, Region Värmland. Och oppositionsrådet i Arvika, moderaten Jan Wettmark, är övertygad om att de senaste besluten om bidrag hade sett annorlunda ut, om man känt till kampanjerna när besluten fattades.

– Då hade vi reagerat och det hade vi inte gått med på, det kan jag aldrig tänka mig att vi hade gjort.

 Festivalledningen har fortsatta möten med finansiärerna, men mediestormen har lagt sig igen. Och ur en aspekt var det en rakt igenom lyckad kampanj - Arvikafestivalen blev en snackis och fick mer uppmärksamhet än någonsin tidigare.

– På vår hemsida hade vi mer än en halv miljon besökare, det är extremt mycket. Och det har aldrig skrivits så mycket om festivalen på så många olika ställen. Vi har nått ut på ett sätt som vi aldrig hade kunnat göra annars, säger Emma Finnkvist.

En koll på sökmotorn Google bekräftar festivalens uppgifter. Sedan 2004 har intressset för att söka på festivalens namn stått på topp i samband med att festivalen hålls. Det går också att se små uppgångar på vårvintrarna, när det ofta släpps nyheter om vilka större band som ska spela. Och i oktober 2008, när det tillkännagavs att Depeche Mode skulle spela på festivalen, då kan man också se en tydlig intressetopp. Men aldrig har så många sökt på Arvikafestivalen som i december 2009, när filmen släpptes.

  Men frågan är om uppmärksamheten per automatik gör kampanjen lyckad. Varumärkesexperten Urban Karlstam, på varumärkes- och designbyrån Motherland, tycker inte att det är självklart.

– Den gamla klyschan är ju att all publicitet är bra publicitet. Men samtidigt måste man leverera någon form av trovärdighet och du måste ha ett tillräckligt bra erbjudande.

Han menar att det som musikfestival handlar om vilka artister man lockar.

– Är de tilräckligt bra kommer publiken. Då behöver man inte nedlåta sig till den här typen av billiga kampanjer, säger Urban Karlstam.

Men han vill inte säga att det var fel att välja den här typen av kampanj.

– Arvikafestivalen pratar primärt till en yngre målgrupp, och unga människor är vana att kritiskt granska media i dag. Speciellt det som finns på nätet. Jag vill inte säga att det var rätt eller fel, men det finns en risk med den här typen av kampanjer, det gör det definitivt.

Kajsa Carlsson
kajsa.carlsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".