Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sällan politikerna följer valutgången i lokala folkomröstningar

Publicerat fredag 7 juni 2013 kl 12.45
Lotta Liedberg: "Kommer nog öka ganska lavinartat"
(1:31 min)
På söndag är det lokal folkomröstning i Årjäng. Foto Malin Björk P4 Värmland

På söndag röstar Årjängsborna om kommunens förslag att lägga ner byskolorna i Blomskog och Bön. Men det är sällan som kommunerna följer utslaget i kommunala folkomröstningar, sedan lagen ändrades 2011 har det hållits sju omröstningar runt om i landet men bara i två fall har kommunen följt valresultatet.

Trots det kommer de kommunala folkomröstningarna att öka i framtiden, det tror Lotta Liedberg, handläggare på Sveriges kommuner och landsting, SKL:

- Jag tror att vi kommer att se en närmast lavinartat ökning.

Efter lagändringen 2011 räcker det att tio procent av invånarna i en kommun skriver på en namnlista för att en minoritet av kommunfullmäktige ska kunna besluta om en folkomröstning. Resultatet är rådgivande, vilket innebär att det är upp till politikerna att bestämma oavsett valresultatet. Och enligt Lotta Liedberg på SKL är det alltså bara i två av sju fall som politikerna rättat sig efter valutgången.

Det kan bli bero på flera saker, exempelvis att beslutet är fattat redan innan folkomröstningen, eller att valdeltagandet är lågt.

I Årjäng, där invånarna på söndag ska säga ja eller nej till förslaget att lägga ner byskolorna i Blomskog och Bön, har politikerna inte gett något tydligt svar på om de kommer att följa valutgången eller inte.

Och att det är just i skolfrågor de här omröstningarna sker, är inte förvånande, säger Lotta Liedberg:

- Många kommuner har vikande elevunderlag och dålig ekonomi samtidigt som detta är en känslig fråga för de som bo på bygden, säger hon.

Hon tror också att det är i främst små kommuner som vi kommer att få se de kommunala folkomröstningarna:

- Ja, där är det ju lättast att få ihop tillräckligt många namnunderskrifter.

Vad har då hänt i de andra värmländska kommuner som genomfört en folkomröstning?

I Sunne blev kommunens förslag att lägga ner tre skolor nedröstat i september förra året. Kommunen backade men höjde skatten med 35 öre. Men det var inte tillräckligt, skolverksamheten saknar pengar och nu finns ett nytt förslag som bland annat innebär att en av de skolor som räddades genom folkomröstningen, den i Rottneros, ändå läggs ner.

Inte heller i Grums var invånarna överens med kommunen, som beslutat att flytta elever från Slottsbron och Skruvstads skolor till Jättestensskolan, Men där var valdeltagandet lägre än i Sunne och kommunledningen aviserade tidigt att beslutet förmodligen skulle stå fast, och så blev det också.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".