Ont blod - släktforskning om brott och straff

Stupstocken användes vid skamstraff. Foto: Claudio Bresciani/TT
Stupstocken användes vid skamstraff. Foto: Claudio Bresciani/TT

Att hitta anfäder som valt brottets bana kan vara mumma för en släktforskare. Historierna om dåtidens brott och straff är i dubbel mening fängslande. Om detta handlar veckans avsnitt i P4 Värmlands serie om släktforskning.

Publicerat tisdag 1 april kl 11:30

Åtta månaders straffarbete för stöld av en säck potatis. Så gick det för stackars Karl Kindberg från Karlstad på 1870-talet. Per Björsson i Ransby dömdes till döden för att ha stulit två får år på 1600-talet. Deras öden kan man läsa om på Arkivcentrum i Karlstad.

Hans Hulling är arkivarie på Arkivcentrum. Han berättar att återfallsförbrytare straffades riktigt hårt på 1800-talet. Många brott skulle inte anses kriminella idag, till exempel lösdriveri. Nytt för detta århundrade var utbyggnaden av fängelser, bland annat cellfängelset i Karlstad.

- Innan dess fanns skamstraff, bötesstraff och dödsstraff. Det var egentligen det man kunde dömas till, berättar Hans Hulling.

Dödsstrafffen varierade i utförande utifrån hur allvarligt samhället såg på brottet. Från halshuggning till rena tortyrföreställningar, som stegling eller rådbråkning - inför publik.

- Det är vansinnigt kusligt att sätta sig in i hur rättssamhället fungerade förr i tiden. Det är mycket som har hänt i synen på människor. När man ger sig in på sånt här får man vara beredd på att det är mycket man kanske helst inte hade vetat, säger Hans Hulling.

Skriv ut

Dela