Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Yrkesutbildning ingen garanti för jobb

Publicerat måndag 27 oktober 2014 kl 11.20
Sex av tio elever från fordonsprogrammet hade ett jobb ett år efter examen. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix

Bland elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Bäst i Värmland går det för elever som gått ut Fordonsprogrammet där 59 procent av eleverna fått ordentligt fäste på arbetsmarknaden efter ett år. Det framgår av en ny rapport från LO.

Det skiljer sig också mycket åt mellan programmen. I Värmland har Fordonsprogrammets elever störst möjlighet att få jobb. Här är 58,8 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden ett år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för Medieprogrammet är endast 16,2 procent, vilket är lägst i länet. Sifforna bygger uppföljning av de elelver som läste på ett yrkesprogram 2006-2007.

- Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalité. Genom att höja kvalitén kan fler unga ska välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb med schyssta villkor behöver ett antal reformer komma på plats, säger Thomas Andersson, ordförande LO-distriktet Örebro och Värmland.

LO föreslår nu därför:

  • Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Gymnasieskolan är avgörande för att f å ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen s å att alla elever klara sig.
  • Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras. Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till nu 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.
  • Ge branscherna större inflytande. Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".