Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Vårdvalet gynnar friska och rika - men inte i Värmland

Publicerat fredag 14 november 2014 kl 06.08
Gert Ohlsson (FP): "I Värmland ger vi pengar efter vårdtyngd"
(1:29 min)
Läkare lyssnar på ett barns lungor. Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.
Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.

Vårdvalet har gynnat de rika och friska, det har Riksrevisionen kommit fram till i en rapport som presenterades i veckan. Men det stämmer inte med hur det är i Värmland, menar landstingsrådet Gert Ohlsson (FP).

I rapporten står bland annat att nya vårdcentraler främst etablerat sig i befolkningstäta områden med en högre medelinkomst.

– Jag vet ju inte hur det är i Västra Götalands- och Skåneregionen, där de gjort den här undersökningen. Men att utgå i från att samma gäller för hela landet, det känner jag mig tveksam inför. Vi har ett system i Värmland där vi ger pengar efter vårdtyngd. De som har ett större vårdbehov, där får vårdcentralen mer pengar att ta hand om dem, säger Gert Ohlsson.

Reformerna har gett förbättrade kontaktmöjligheter och fler vårdcentraler, men också gjort det svårare att uppfylla  principen om en likvärdig vård för alla, det skriver Riksrevisionen i sin rapport. Christina Wahrolin är oppositionsråd i Landstinget för Socialdemokraterna och hon håller med.

– Det är så etablerat i många människors medvetanden, det här med att välja. Det tror jag påverkar oss väldigt mycket i vårt synsätt. Många gamla orkar inte välja så att jag tycker att det blivit en målkonflikt mellan efterfrågan och behovet. Efterfrågan handlar ju mer om att då har hälso- och sjukvården blivit en marknad.

Fritt vårdval infördes 2010 i hela Sverige. I Värmland har sju vårdcentraler tillkommit och enligt en utvärdering som Landstinget har gjort så har antalet besök på vårdcentralerna inte ökat i någon större utsträckning, men enligt Riksrevisionens rapport så är det dom med lättare besvär som tränger undan dom multisjuka.

– Jag utgår ifrån att de som söker till vårdcentralerna har någon form av behov. De kanske har någon sorts smärta någonstans i kroppen eller är oroliga för sin hälsa på något sätt. Jag tror inte att de går till en vårdcentral för att de inte har något att göra, det låter helt främmande. Och att få beskedet att "det är inget fel på dig", det är också ett besked, säger Gert Ohlsson.

– Det finns också säkert en del statistik som tyder på att är man starkare så är det lättare att komma iväg. Vi kan titta på Kronoparken som är en varierad stadsdel. Där kan jag tänka mig att vi skulle kunna jobba med helt andra insatser för att nå också alla som har ett behov, men inte söker upp vårdcentralen, säger Christina Wahrolin. 

Till skillnad mot i Stockholm har man i Värmland inte infört ett system där varje läkarbesök ger vårdcentralerna en viss peng. Istället utgår man från faktorer som socioekonomisk status och vårdtyngd, det vill säga hur sjuk patienten är, när man fördelar resurser och pengar mellan vårdcentralerna.

– De allra flesta tycker att vårdvalet har kommit för att stanna. Och det finns ju bra saker i det. Vi har ju till exempel mer fokus på uppföljning. Vi följer upp vårdcentralerna för nu vill vi jämföra vad det är vi får ut. Det hade vi självklart kunnat gjort även utan en lagstiftning, säger Christina Wahrolin.

Rapporten pekar också på att när det etablerats nya och privata vårdcentraler, så har dom etablerat sig i tätbebyggda områden med högre medelinkomst.

– Att det etableras vårdcentraler i tätbebyggda områden, det är ju inte så konstigt att de kommit fram till det då rapporten grundar sig på undersökningar i Skåne och Västra Götaland, som är de mest tätbefolkade områdena i Sverige efter Stockholm. Tittar man på Värmland, så har vi bara en ny vårdcentral i Karlstad. Resten har etablerat sig i Vålberg, Filipstad, Töcksfors och Grums och det är ju inte direkt vad vi brukar kalla tätbebyggda områden, säger Gert Ohlsson.

– Man kan ju säga såhär att det har ju etablerats vårdcentraler i tätorterna, i Kristinehamn och Arvika samt i Karlstad. Och det är ju inte så att vi har mer pengar bara för att det blev fler vårdcentraler och då är det klart att vi utarmar hela systemet också. Hade vi haft ett annat system hade vi kunnat styra resurserna. Vi i Socialdemokraterna hade velat lägga ännu mer pengar på att styra vart pengarna ska gå enligt socioekonomiska faktorer. Ännu mer än vad som görs i dag, säger Christina Wahrolin (S).

Läs mer på Riksrevisionens hemsida.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".