Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kränkningar på jobbet ger samma skador som tortyr

Publicerat fredag 2 januari 2015 kl 06.00
"Jag vill göra det till en samhällsfråga, inte en individfråga"
(6:56 min)
man sitter bakom masker av lergods
Börje Eriksson presenterade sin bok "Bakom leendet" på värmländska bokmässan. Maskerna föreställer några av hans intervjupersoner.Foto:Ulla Walldén/Sveriges Radio

Börje Eriksson förlorade jobbet som bildlärare i Karlskoga efter en konflikt. Den egna upplevelsen skapade ett starkt engagemang kring vad som händer enskilda människor när de mobbas eller kränks på sin arbetsplats. Nu har Börje skrivit en bok om detta känsliga ämne.

Boken "Bakom leendet" med underrubriken "Om skadliga processer i arbetslivet och vad som kan förändras" har fått stor uppmärksamhet i media och i kommentarsfälten denna senhöst. Börje Eriksson tar avstamp i sin egen upplevelse av att pekas ut som skyldig, som "problemet" som måste åtgärdas, men gör också en väldokumenterad beskrivning av hur det ser ut i arbetslivet idag.

Kränkningar på arbetsplatsen är inte ovanligt. Redan för femton år sen skrev Arbetsmiljödelegationen i en rapport att kränkningar och mobbning i arbetslivet är ett stort problem. Man uppskattade då att dålig psykosocial arbetsmiljö leder till mellan 100 och 300 fall av självmord och upp till 30 000 fall av långtidssjukskrivning.

– Tyvärr kan vi inte se att problemen är bättre, det kanske till och med är sämre idag, konstaterar Börje Eriksson.

– Och det är min frustration, att problemen varit kända länge men har i Sverige döljs detta allt för mycket. Alla är rädda för kostnaderna! 

Konsekvenserna på det mänskliga planet kan bli så svåra att självmord framstår som en utväg. Psykiatrikern Per Bergå talar i Börje Erikssons bok om effekterna av att bli kränkt på jobbet liknar de som följer efter tortyr. För våra grott-förfäder var att stötas ut ur gruppen lika med döden. Vi reagerar precis likadant idag.

– Det som skadar mest är inte de som direkt agerar, utan det är omgivningens svek i en slags skam-och skuldkänsla. Folk orkar eller vågar kanske inte stötta, och plötsligt känner man inte igen sin tillvaro.

Börje Erikssons egen historia handlar om han bad om konflikthanteringshjälp för att lösa meningskiljaktigheter med en kollega, men inte fick det. I det dödläge som uppstod löstes konflikten av skolledningen i Karlskoga med att helt enkelt lyfta bort den ene, vilket Börje helt oförberett fick besked om. Hans tillvaro slogs bokstavligen i sprillror och valde till slut att flytta med familjen till ny ort.

Att försöka betrakta det han själv varit med om ur ett större perspektiv har hjälpt Börje vidare.

Antalet anmälda fall av kränkande särbehandling ökade kraftigt mellan åren 2009 och 2013. Börje Eriksson menar att stress och ekonomisk press är en starkt bidragande orsak till att syndabockar skapas. Problemet är vanligast i yrken där man arbetar med andra människor. Och den som drabbas kan med dagens system i princip aldrig få återupprättelse. Fack och arbetsmiljöombud hamnar ofta på samma sida som arbetsgivaren gentemot den enskilde arbetstagaren eftersom det handlar om att värna produktionen och gruppen

– Vi har en gammaldags arbetsmiljölagstiftning som hanterar fysiska arbetsmiljörisker och skador ganska bra men inte psykiska skador och risker, hävdar Börje Eriksson.

Skulle man då kunna göra på nåt annat sätt. Börje Eriksson lyfter fram Norge och projektet "Jobbing utan mobbing" som drevs mellan åren 2005-2008.

– Trollen spricker i solen! I Norge vågade med lyfta problemet och erkänna det, vilket var en förutsättning. Sen har man utbildat cirka 500 oberoende granskare som undersöker fakta när någon anmäler att man blir mobbad eller särbehandlad. Dessutom finns möjligheten för norska Arbeitstillsynet att gå in i enskilda ärenden.

I Börje Erikssons eget fall har Förvaltningsdomstolen fastslagit att han fått en arbetsskada men domen har inte lett till något i sakfrågan. Hans seger består i att bristerna i psykosocial arbetsmiljö nu börjat diskuteras på allvar igen.

– Det viktiga för mig är att försöka göra det till en samhällsfråga. inte en individfråga.

Ulla Walldén

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".