Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allvarlig brist på socialsekreterare i länet

Publicerat måndag 23 november 2015 kl 05.15
Ann Lindvall: "Det är klart att jag känner oro"
(4:07 min)
Ann Lindvall,  tillförordnad chef för individ och familj omsorgen i Årjängs kommun. Foto: Jenny Tibblin, Sveriges Radio.
1 av 2
Ann Lindvall, tillförordnad chef för individ och familj omsorgen i Årjängs kommun. Foto: Jenny Tibblin, Sveriges Radio.
Beatrica Högå, ledamot i förbundstyrelsen i Akademikerförbunder SSR. Foto: Jenny Tibblin, Sveriges Radio.
2 av 2
Beatrica Högå, ledamot i förbundstyrelsen i Akademikerförbunder SSR. Foto: Jenny Tibblin, Sveriges Radio.

Behovet av fler socialsekreterare är så stort i Värmland att flera kommuner snart inte klarar sitt uppdrag. I Årjäng är man i behov av tre nya socialsekreterare.

– Ja det är klart att jag känner oro inför det. Men jag är glad för de socialsekreterarna som jag har. De är duktiga och positiva men det är klart att fortsätter den här utvecklingen och vi inte får tag på folk, så kommer även vi att stå inför en situation som vi kommer att ha mycket svårare att klara, säger Ann Lindvall som är tillförordnad chef för individ och familj omsorgen i Årjäng som upplever en oro inför svårigheterna att rekrytera socialsekreterare.

Hur allvarligt skulle du säga att läget är?

– Jag hoppas att de håller sig friska för annars kommer vi att få svårt att klara det uppdrag som vi har, om vi inte får tag på folk på ett annat sätt. Vi har ett uppdrag som vi inte kan välja att låta bli utan isåfall kommer vi att göra ett sämre jobb än vad vi gör idag. Jag vill påstå att vi idag fortfarande gör ett väldigt bra jobb, säger Ann Lindvall.

Även i Filipstad så behöver man tre nya socialsekreterare och i Hagfors behövs i dagsläget en. Det har under en lång tid varit brist på socialsekreterare i länet och i landet. I februari så presenterades en Novus-undersökning som hade gjorts på uppdrag av Akademikerförbundet SSR som visade att nära sju av tio socialsekreterare i länet överväger att söka arbete utanför socialtjänsten.

Enligt kommunerna som P4 Värmland pratat med så är också rekryteringen av socialsekreterare mycket är svårare än tidigare, de som söker är nyutexaminerade och ofta inte redo för den arbetsbörda som jobbet innebär. Men Ann Lindvall tror inte att det i dagsläget finns orsak för oro för att barn far illa i Årjäng.

– Det budskap som vi som chefer har,  det är att det allra viktigaste är att handläggarna har fokus på att barn akut inte ska fara illa. Sedan kan det vara längre utredningstider eller det kan möjligen till och med vara så att man inte exakt skriver så som man ska skriva men det får vara underordnat. Att vi ser till akut att barn får de skydd som de behöver. De barn som vi har kunskap om, tror och hoppas jag får det, säger Ann Lindvall.

Vissa kommuner menar också att i och med att det blir fler ensamkommande flyktingbarn så är situationen snart inte hållbar längre. Och i ett värsta scenario så kommer kommunerna att anmäla sig själva till IVO, inspektionen för vård och omsorg.

Men enligt Beatrice Högå, ledamot i förbundstyrelsen i Akademikerförbundet SSR, så handlar det inte om det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn.

– Det är inget problem med de ensamkommande flyktingbarnen utan det är ett problem att satsningarna inte har skett i god tid så att vi kan möta den här belastningen som idag finns i verksamheten. Det går inte nog att poängtera det, det är basverksamheten inom socialtjänsten som man måste satsa på, säger Beatrice Högå, ledamot i förbundsstyrelsen i Akademikerförbundet SSR.

Vad skulle behövas?

– Att uppvärdera yrket, genom att ha en högre lön och genom att ha en bättre löneutveckling. Sedan handlar det om resurser i befintlig verksamhet. Att man inte ska för många ärenden pågående samtidigt utan man ska ha resurser att klara av en rättsäker handläggning för varje enskild klient, säger Beatrice Högå.

Vilka konsekvenser tror man att det här kommer att få?

– Vi har ju ett ansvar att efterleva barnkonventionen till exempel i Sverige och även de ensamkommande barnen faller under konventionen så då handlar det om ifall vi klarar av att upprätthålla barnets rättigheter. Att ha barnens bästa i centrum när arbetssituationen är ansträngd. Risken är att arbetet inte kan få den kvalité som det ska ha för att arbetsbelastningen är för hög på våra medlemmar. Det är svårt att säga om barn kommer att fara illa men brister det i handläggningen för att våra medlemmar har för hög arbetsbelastning, så är det ju så klart en fara för den enskilde, säger Beatrice Högå.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".