Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

65-plussarnas andel av kommunpolitikerna har ökat kraftigt

Publicerat torsdag 7 januari 2016 kl 05.54
Aida Alvinius: "Måste satsa på familjen och mitt heltidsarbete"
(5:47 min)
Aida Alvinius. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.
Aida Alvinius, till vardags forskare på Försvarshögskolan, klev av sitt kommunfullmäktigeuppdrag i Karlstad tidigt under mandatperioden. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.

De värmländska kommunpolitikerna blir allt äldre. Andelen fullmäktigeledamöter i länet som är 65 år eller äldre har ökat med 320 procent på två decennier. Samtidigt har andelen 30-49-åringar minskat.

36-åriga moderaten Aida Alvinius är en av dem som har slutat, eftersom tiden inte räckte till för att kombinera politik med småbarn och karriär.

– Man ska hinna gå på alla möten, man ska förbereda sig och vara påläst. Man kan inte bara komma dit och sitta av tiden. Man måste göra ett bra jobb som politiker, och jag kände att jag kunde inte ge mer av den tiden. Jag måste satsa på familjen och mitt heltidsarbete, säger Aida Alvinius.

En annan ung avhoppare är 36-åriga socialdemokraten Liza Jacobsson. Hon är småbarnsförälder och egenföretagare, och hon satt i kommunfullmäktige på Hammarö men lämnade sin plats i våras.

– Jag har själv läst statsvetenskap, och ville gärna vara involverad i politiken, men det fanns inte tid, säger hon.

På längre sikt har en tydlig åldersförkjutning skett. Av de som valdes in i värmländska kommunfullmäktigen 1994 hade bara fem procent nått pensionsålden 65 år. I valet 2014 hade gruppen vuxit till 21 procent, en ökning med 16 procentenheter (motsvarande 320 procent).

Och genom avhoppen som har skett hittills under mandatperioden, där ofta äldre ersättare har kommit in, har 65-plussarna ökat till nära 23 procent.

Framför allt är det 30-49-åringarna som har minskat sin andel, från 48 procent 1994 till 33 procent nu. Även 50-64-åringarna har minskat något, medan de allra yngsta, 18-29-åringarna är på en stabil nivå kring sju procent.

Samtidigt fick Sverige en rekordung riksdag i senaste valet, med en snittålder på 45 år, och partiledarna är i snitt ännu yngre.

Förklaringen är att det handlar om proffspolitiker på riksnivå och fritidspolitiker lokalt, enligt kommunforskaren David Karlsson vid Förvaltningshögskolan på Göteborgs universitet.

Och åldern kan påverka vilka beslut som fattas, tror han.

– Vi vet ju att politikers sociala bakgrund och erfarenheter påverkar dem i deras politiska prioriteringar. Att man tenderar att särskilt stötta grupper man själv tillhör. Och ålder är inte en oviktig kategori, inte minst i kommunerna där de absolut viktigaste verksamheterna berör åldersgrupper - de allra äldsta i äldreomsorgen och de yngre i barnomsorg och skola.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".