Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Berättelsen om Sigrid Ekehielm

Publicerat onsdag 30 mars 2016 kl 15.31
Världens bästa historiska radioprogram del 10: Snikna Sigrid
(7:24 min)
Nils Ahlqvist. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.
Var fru Sigrid Ekehielm girig och sniken eller bara en driftig affärskvinna? Nils Ahlqvist från Sunne berättar hennes historia i sista delen av Världens bästa historiska radioprogram. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.

Tionde och sista avsnittet av Världens bästa historiska radioprogram handlar om fru Sigrid Ekehielm, den rikaste kvinnan i Värmland under senare delen av 1600-talet. Hon hade även ett rykte om sig att vara sniken och girig, men hur var egentligen det med den saken?

Sigrid var gift tre gånger, men efter hennes barnlösa andra äktenskap med krögaren och tullarrendatorn Crispin Flygge blev det viss uppståndelse då Sigrid födde barn sju månader efter att ha blivit änka.  

– Det blev en ganska smutsig historia där Flygges släkt försökte baktala Sigrid för att på så sätt ta tillbaka arvet, berättar Nils Ahlqvist, Förmiddags egen ciceron genom den värmländska historien.

Än värre blir det när Sigrids lilla son dör, bara sju år gammal. Det blir det som får bägaren att rinna över för släkten Flygge. Svartmålningen av Sigrid intensifieras och släkten hävdar att Sigrid hade köpt sonen av en fattig kvinna i Stockholms.

– Det blir tillslut så skitigt att Sigrid inte ser någon annan utväg än att stämma sin avlidne makes familj. Det blir en smutsig rättegång i Stockholm med rykten om mutade domare och jurister. Men, det slutar med att Sigrid vinner, berättar Nils Ahlqvist.

På hemmaplan fortsätter sedan Sigrid med alla medel  att skaffa mer mark och större ägor. Dock drabbades hon hårt av reduktionen då hon fick lämna tillbaka stora delar av sina tillgångar till kronan. Men en bit mark behöll hon ända tills hon gick bort år 1700.

– Det sägs att hon fortfarande spökar i sin favoritskog, den på Boåsen i västra Värmland. Det var hennes favoritskog och den plats som hon jämförde alla andra marker med. Detta har gett henne smeknamnet Boås-Beata, berättar Nils Ahlqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".