Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya regler ska säkra snabb hjälp på äldreboenden

Publicerat fredag 1 april 2016 kl 12.30
Erika Svensson: "Vi kan inte vara på alla avdelningar samtidigt"
(5:21 min)
Undersköterskan Erika Svensson. Magnus Hermansson/Sveriges Radio
1 av 3
Erika Svensson jobbar natt på Lintjärns äldreboende. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio
Lintjärns äldreboende i Forshaga
2 av 3
På Lintjärn har man nyligen gått ner till tre personer som jobbar natt, på boendets sex avdelningar. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio
Lill Andersson, ordförande för Kommunal i Forshaga. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
3 av 3
Lill Andersson, ordförande för Kommunal i Forshaga. Foto: Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.

Den som bor på äldreboende ska ha tillgång till personal dygnet runt, så att man kan få hjälp snabbt. Det kravet förtydligas i en komplettering av lagstiftningen som genomförs i mitten av april. Bakgrunden till att regeringen drev igenom det här var debatten om äldreboenden där dementa lämnas utan personal på låsta avdelningar nattetid.

På äldreboendet Lintjärn i Forshaga minskades nyligen bemanningen nattetid från fyra till tre personer. De ansvarar för sex avdelningar, hälften av dem för dementa, och totalt är det knappt 50 boendeplatser.

Det är svårt att hinna med, tycker nattjobbande undersköterskan Erika Svensson.

– Det är ju svårt när man är tre, och det är sex avdelningar. Alla behöver ju sitt. Det är ju de gamla vi tänker på och vi jobbar så fort vi kan. Vi kan inte vara på alla avdelningar samtidigt, det finns ingen rimlig chans till det. Det är jobbigt att sitta hos en gammal som är orolig, och känna att "nu ringer telefonen, jag måste iväg till nästa". Helst skulle man vilja sitta tills de har somnat igen. Men det går liksom inte, vi har så många att ta hand om.

Vad är det som brukar hända, som gör att ni får rycka ut?

– Att folk ramlar, det är toabesök, de är ute och vandrar, dörrlarmen går... Det kan vara precis vad som helst. Jag tror att folk vet inte riktigt vad ett nattarbete innebär. Att vi är få, så ser det ut över hela Sverige.

Erika Svensson hoppas att ändringen av bestämmelserna kan bidra till en ökad nattbemanning både på Lintjärn och på andra äldreboenden runtom i landet.

Det är en ändring i socialtjänstförordningen som träder i kraft 15 april. Enligt de nya reglerna ska det "utifrån den enskildes aktuella behov finnas tillgång till personal dygnet runt, som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp." Alla ska känna sig trygga och det är de äldres behov som ska styra, sa äldreministern Åsa Regnér (S) när regeringen presenterade ändringen.

Kommunals ordförande i Forshaga, Lill Andersson, välkomnar ändringen. Men hade velat se tydligare skrivningar om hur mycket personal som behövs.

– Det hade jag nog. För här har man ändå lämnat till kommunerna, att de kan avgöra hur mycket personal som behövs, säger Lill Andersson.

Och hon tycker inte att tre personer på Lintjärns sex avdelningar, varav hälften demensavdelningar, är tillräckligt för att hjälpa de boende "utan dröjsmål".

– Nej, jag anser inte det. En kan inte klona sig.

Men enligt Christina Axelsson, verksamhetschef på Forshaga kommuns vård- och omsorgsförvaltning, är nattbemanningen på tre personer tillräcklig. Hon anser att kommunen klarar lagkraven, även med den ändring av bestämmelserna som kommer 15 april.

– På natten sover de flesta. Det finns några som kan vara uppe och gå, men normalt sett ska man sova. Så personalen ska cirkulera på boendet och vara uppmärksam och göra tillsynsbesök hos de boende, säger Christina Axelsson.

Nyligen drog ni ner nattbemanningen från fyra till tre personer. Varför?

- Därför att vi gick tillbaka till grundbemanningen. Förut hade vi en extra personal som var ditsatt enbart för ett specifikt ärende.

Den utökade bemanningen har man haft sen 2014, säger hon, och hon understryker att även nu när man är nere på grundbemanningen kan alla boende känna sig trygga och få hjälp snabbt.

– Och skulle det visa sig att det blir någon inflytt och det är någon med stor oro, då får vi kanske göra som vi har gjort tidigare och ta in en extra resurs. Men just i nuläget ser vi inte att det behövs.

Någon större förändring innebär inte ändringen i bestämmelserna som träder i kraft 15 april. Det är mer ett förtydligande, enligt Anna Karin Nyqvist, nationell talesperson för äldrefrågor på Inspektionen för vård och omsorg och chef för en enhet som har tillsyn av vård och omsorg om äldre.

Hur mycket personal man behöver beror på många olika faktorer, säger hon.

– Det ska finnas personal som kan upptäcka om det händer någonting, kan ge vård och omsorg, kan trösta, kan tala om var man är någonstans om man till exempel är dement. Så det går inte att säga att det alltid ska finnas en viss mängd på ett boende, det beror helt och hållet på vilka personer som vistas där, hur boendet ser ut, hur det är utformat och vilka möjligheter det finns att ha uppsikt, säger Anna Karin Nyqvist.

Tror du att det kommer att få någon betydelse att ändringen görs?

– Det är ju en viktig signal till kommunerna och till dem som bedriver äldrevård, hur regeringen anser att bemanningen ska vara.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".