Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Landsbygdsprogrammets bredbandspengar räcker inte

Publicerat tisdag 12 april 2016 kl 17.50
"Det fattas ungefär 100 miljoner kronor"
(12 min)
Fiberväntan
Fiberväntan

Efter stora förseningar kommer nu Landsbygdsprogrammets bredbandspengar att börja betalas ut i Värmland. I första omgången får 17 fiberföreningar dela på 109 miljoner kronor, men många blir utan.

EU-pengarna för att dra bredband på landsbygden har kunnat sökas sedan 2014. Det är ett så kallat access-bidrag för att dra fiber den sista sträckan fram till husen, och villkoret är att orten inte har fler än 200 invånare.

Totalt har 67 fiberföreningar sökt, och 50 av dem fått avslag. De föreningar som beviljats bidraget - som täcker hälften av kostnaden - finns i Storfors, Kristinehamn, Filipstad, Arvika, Torsby och Hagfors. De föreningar som inte beviljats bidrag går automatiskt vidare till nästa omgång, men nu finns bara 63 miljoner kronor kvar att betala ut.

- Det vi har sett från början det är att  ungefär 100 miljoner kronor  fattas, säger Christina Wikström, som är länsstyrelsens landsbygdsstrateg.

Regeringen har som målsättning att 90 procent av Sverige ska ha tillgång till en digital infrastruktur senast år 2020. Men det går trögt. I Värmland idag har 49 % av hushållen tillgång till snabbt bredband, och den utbyggnad som kan ske tack vare denna omgång EU-pengar ökar bara fibertillgången med tre procent. 
- Det är klart att det behövs mer pengar. Det kan komma mer, men vi vet inte, säger Christina Wikström.

Utbyggnaden av den digitala infrastrukturen är ett pussel som måste läggas mellan kommuner, privata aktörer och hushåll. För att underlätta samordningen har regeringen utsett en bredbandskoordinator för varje län. Erik Larsson är nytillträdd bredbandskoordinator på Region Värmland  och han kommer nu dra igång en kartläggning av behovet i länet.
- Det finns mycket att göra, och stöd är inte det enda sättet att få till en bredbandsutbyggnad. Jag ser ett antal olika scenarier, man kanske kan få privata operatörer att bygga utan stöd, vissa kommuner kanske kan gå in och föreningar kanske kan få till en utbyggnad med privat finansiering, säger Erik Larsson.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".