Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sexualbrott på nätet ökar

Publicerat onsdag 13 april 2016 kl 16.29
Polisen Ulrika Hammarin: "Vi måste lära våra barn att leva med det här"
(11 min)
Ulrika Hammarin, citypolisens barngrupp i Stockholm och journalisten och författaren Caroline Engvall som bland annat skrivit boken Virtuell våldtäkt - om unga och sexbilder på nätet.
Ulrika Hammarin, citypolisens barngrupp i Stockholm och journalisten och författaren Caroline Engvall som bland annat skrivit boken Virtuell våldtäkt - om unga och sexbilder på nätet. Foto: Privat

Problemet med barn som utsätts för sexualbrott på nätet är stort i Sverige och under de senaste åren har det ökat. Idag fick offentligt anställd personal och frivilligorganisationer i Värmland lära sig mer om virituella våldtäkter.

På initiativ av Länsstyrelsen i Värmland föreläste idag journalisten och författaren Caroline Engvall och Ulrika Hammarin från Citypolisens barngrupp i Stockholm, för verksamma inom barn och unga i Värmland.

– Vi tycker att det finns ett behov och det såg vi när folk anmälde sig att det finns ett behov att få mer kunskap om det. Vi har lyft det tidigare men då har det inte kommit så många eftersom man inte trott att det kan förekomma men idag så vet vi att det förekommer. Hur vi arbetar för att förebygga och upptäcka är tanken med föreläsningen idag. Det vi jobbar med i Värmland idag handlar om att våga fråga. Att man verkligen vågar fråga. Det ligger ju mycket hos en själv att man kanske inte är så säker men det är viktigt att man börjar fråga, säger Isabell Persson från länsstyrelsen Värmland.

I publiken sitter personal från socialtjänsten, hälso- och sjukvård, skolan, polisen och ideella organisationer i Värmland för att ta del av journalisten och författaren Caroline Engvall och Ulrika Hammarin från citypolisens barngrupp i Stockholm.

I måndags så startade en rättegång som fått mycket uppmärksamhet, en man i Borås står åtalad för att ha förgripit sig på 114 barn via internet. Ett annat fall som fått mycket uppmärksamhet handlar om en man som blev åtalad i Attunda tingsrätt för att ha förgripit sig på 96 barn via internet. Där fanns det också målsägande från Värmland.

Man vill nu också höja straffvärdet på en virtuell våldtäkt, förövaren ska straffas lika som hårt som vid en fysisk våldtäkt.

– De förövarna som finns på nätet är för många, så man kan inte lita på att polisen ska kunna stoppa alla. Vi måste lära våra barn att leva med det här, precis som det finns personer som inte är bra ute i samhället. Vi inom polisen ser att sexualbrott på nätet har ökat de senaste åren. Ju mer uppmärksamhet det får inom media så är det ju så klart att folk anmäler mer, säger Ulrika Hammarin från Citypolisens barngrupp i Stockholm, som bland annat utreder sexualbrott mot barn och barnpornografibrott.

Berättelserna som polisen får ta del av är varierande beroende på vad barnen har varit med om. Men det man märker är att tidigare så la de misstänkta gärningsmännen mer tid på att grooma en person och lägga mycket tid på varje barn. Det man ser nu är massutskick på sidor med uppmaningar att visa brösten eller dylikt. Oftast blir de avvisade men man kanske får ett svar och då går man snabbt på hot.

Utredningar kring sexualbrott via nätet är enormt resurskrävande i och med all den datainformation man får in. Det tar tid att leta efter barn och unga som blivit utsatta, men som inte anmält, barnen finns över hela Sverige och det blir diskussioner om vem som ska hålla förhör och vart.

Och är man på nätet som barn eller ungdom så utsätter man sig också för en risk att stöta på sexualbrott.

– Där man kan interagera med andra människor på nätet, där finns det. Så man kan inte säga att man är säker någonstans, säger Ulrika Hammarin.

Emma, Hanna och Sofia är alla nitton år och bor i Karlstad. De minns hur det var när de var yngre och fick meddelande från personer från olika forum på nätet, som ville att de skulle ta nakenbilder på sig själva och skicka till dem.

– De frågade om jag ville cama, alltså videochatta när man är lättklädd eller frågade om bilder. Man blev ju lite äcklad och rädd på samma gång. Att det finns folk som ens ger sig på barn, säger Emma.

Antingen frågade de om de kunde få bilder när jag var lättklädd eller så skickade de själva bilder på sig nakna och ville att jag skulle skicka tillbaka bilder på mig naken. Man blev ju ställd och undrade vad som försiggick"

Sofia berättar att hon kunde prata med sina föräldrar, men valde att inte göra det. Hon raderade bilderna bara och hennes känsla var också att hon var så van vid att det kom många förfrågningar. Men till deras framtida barn så kommer de hålla koll på vad de gör på nätet.

Jag kommer att ha väldig koll på mina barn. Jag vet ju hur saker och ting delas på facebook till exempel, så jag kommer att ha mycket koll. Jag hoppas att det kommer att införas åldersgräns på vissa sidor"

Caroline Engvall är journalist och författare och har bland annat skrivit böckerna "14 år till salu", "Skuggbarn - den okända sexhandeln med svenska barn" och nu är hon aktuell med Virtuell våldtäkt - om unga och sexbilder på nätet.

Engvall föreläste också när länstyrelsen Värmland bjöd in yrkesverksamma som jobbar med barn och unga i Värmland, till en dag om sexualbrott på nätet.

Böckerna Caroline Engvall skriver bygger på sanna historier om unga som använder sex som självskadebeteende, barn som säljer sex och som blir sålda av andra, så kallad inhemsk människohandel.

– Jag möter både pojkar och flickor som berättar att de använder sex som en form av ångestdämpning. En del tar betalt, andra inte. Det behöver inte vara pengar, det kan också vara alkohol, droger eller tak över huvudet till exempel. Där måste vi också vara extra vaksamma när det gäller alla ensamkommande flyktingbarn som kommer som kanske byter sex mot någonstans att bo. De barn som drabbas av spridda sexuella bilder på nätet mår väldigt dåligt. De upplever en enorm press att vara drabbad av det. Något som vuxenvärlden ibland kan bagatellisera, det är bara något som händer på nätet, det är inte så farligt, berättar Caroline Engvall.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".