Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora skillnader mellan hur snabbt vattenledningar byts ut

Publicerat fredag 20 maj 2016 kl 06.00
Morgan Häggbom: "Utbytestakten ligger runt 400 år"
(5:57 min)
Arbetet med nya vattenledningen på Våxnäs i Karlstad. Foto: Albin Norén/Sveriges Radio
1 av 3
På fredagsförmiddagen invigs Karlstads nya huvudvattenledning, som redan har varit i drift ett tag. Den är tio kilometer lång och går från Sörmon till Våxnäs. Foto: Albin Norén/Sveriges Radio arkiv.
Morgan Häggbom, teknisk chef i Forshaga kommun. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
2 av 3
Morgan Häggbom, teknisk chef i Forshaga kommun. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio
Eva-Lena Beiron, VA-chef i Karlstads kommun. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
3 av 3
Eva-Lena Beiron, VA-chef i Karlstads kommun. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.

Inte förrän på 2400-talet kommer alla vatten- och avloppsledningar i Forshaga kommun att vara utbytta, med nuvarande tempo. I Arvika är utbytestakten nästan lika låg. Men skillnaderna inom Värmland är stora.

Bland de snabbaste är Storfors och Filipstad, med en uppskattad tid på 46 respektive 75 år för att byta ut alla ledningar.

Och i Forshaga finns förhoppningar om att höja tempot, säger tekniske chefen Morgan Häggbom.

– Utbytestakten på gamla va-ledningar ligger kanske runt 400 år, och det är inte acceptabelt. Så därför har vi begärt att få ytterligare mellan fem och tio miljoner varje år, för att gräva och byta ut, så att vi kommer ner i kanske 100 års utbytestakt. Det är ett förslag som ligger inför fullmäktige i juni, säger han.

I nuläget investerar kommunen tre till fyra miljoner per år på att byta ut ledningar, vilket enligt Morgan Häggbom räcker till mellan en halv och en kilometer gata.

– Det är väldigt lite.

Märker man att det är ett slitet nät? Blir det mycket läckor?

– Det går i vågor. Just nu har vi haft en bra period, men rätt som det är kommer det och det kan bli stora läckor på en gång. De här pvc-rören som är lagda på 70-talet, det är stora dimensioner, när de spricker tar det oftast en timme och så har det tömt hela vattentornet. Då blir det dyra konsekvenser. Så vi måste börja även med 70-talsledningar.

Att vattnet kommer forsande när vi vrider på kranen eller duschen hemma, eller att vi kan spola när vi har varit på toa och skicka iväg avloppsvattnet, är sånt som de flesta av oss nog tar för givet.

Men då och då uppstår läckor som skakar om i vardagen. Ibland drabbas några få hushåll, ibland många. Som våren 2010 när Karlstad och Hammarö blev utan vatten efter en stor läcka på huvudledningen från vattenverket på Sörmon, en 50 år gammal betongledning.

Den händelsen blev en väckarklocka för Karlstads kommun, som då hade en utbytestakt på sina ledningar på mellan 300 och 400 år, berättar VA-chefen Eva-Lena Beiron.

– Då fattade man beslut om att öka investeringsvolymen på förnyelse av ledningsnätet. Dels gjorde man ett enskilt stort beslut, att byta huvudvattenledningen, det avsatte man 100 miljoner till, men efter det har man också höjt vår grundram för förnyelse årligen med 30 miljoner. Det är en rejäl höjning, den låg på sju miljoner tidigare, säger Eva-Lena Beiron.

Och idag invigs den nya huvudvattenledningen från Sörmon, som till slut blev dyrare och gick på 126 miljoner kronor eftersom man drog om den via Eriksberg för att förbereda för ett handelsområde.

P4 Värmland har begärt ut uppgifter från länets 16 kommuner om utbytestakten på ledningsnäten, och skillnaderna är stora. Av de som har svarat har Storfors högst tempo med 46 år, närmast före Filipstad och Munkfors med 75 respektive 80 år. Långsammast är Forshaga med 400 år och Arvika med 360 år.

I Forshaga hoppas man alltså höja takten, men då kommer kommuninvånarna också att tvingas betala högre VA-taxa.

Redan i juni ska ett förslag upp i kommunfullmäktige om att höja taxan med ungefär sju procent, fast det hänger ihop med ökade driftskostnader. Men sen kommer man att behöva höja med ytterligare sju procent för att satsa mer på att byta ut ledningar, enligt Morgan Häggbom.

– Forshaga kommun har faktiskt näst lägst taxa i Värmland. Så även om vi höjer med 14 eller 15 procent så hamnar vi någonstans i mitten. 2017 blir de första sju procenten, och sen om fullmäktige beslutar om mer budget till investeringar så drabbar de kostnaderna året efter, så den höjningen blir 1 januari 2018 i så fall.

Och att öka tempot handlar inte bara om att slippa de stora läckorna, utan även de mindre, knappt märkbara.

Filipstads kommun ökade tempot för några år sen, och är nu alltså bland de snabbaste i länet. Det har lett till att man nu har minskat det svinn som många småläckor bidrar till, man får ut en högre andel av det producerade vattnet till kunderna. Därmed behöver kommunen inte producera lika mycket vatten som tidigare och på det sättet sänks kostnaderna.

Karlstads kommun, som alltså ett tag låg mellan 300 och 400 år, har nu kommit ner till en utbytestakt på 145 år. En bra nivå, tycker Eva-Lena Beiron.

– Jag tycker att vi ligger rätt just nu, med det behov vi har. Ungefär 65 procent av ledningsnätet är byggt under den intensiva perioden, från 50- till 80-talet. Än har vi inte behov att byta ut alla de ledningarna. Men vi har en puckel framför oss, säger hon.

Märker ni om det höjda tempot har gett något resultat, att det blir färre läckor?

– Ja, vi hade en dålig trend för några år sen, där vi såg att varje år ökade läckorna otroligt, var det här skulle ta vägen tänkte vi. Men det har avstannat nu, så vi är nere på en nivå vi känner igen, så det känns som att vi har betat av de värsta sträckorna.

Har Karlstadsborna påverkats av höjningarna, till exempel genom höjda va-taxor?

– Ja, ökar vi investeringsvolymen måste vi höja taxan. Så det har man fått känna av, och det är nog tvunget inför de utmaningar vi har. Vi är inte högst i landet på taxorna och inte lägst heller, men jag vet att man i många kommuner brottas med de frågorna och står inför faktumet att man måste höja va-taxorna framåt för att klara den här utmaningen.

FAKTA
Utbytestakten i kommunernas vatten- och avloppsledningsnät (antal år)

Storfors 46
Filipstad 75
Munkfors 80
Hammarö 100-110
Hagfors 102
Kil 120
Grums 130
Karlstad 145*
Kristinehamn 178
Säffle 200
Eda 250
Torsby 300
Arvika 360
Forshaga 400

Källa: Kommunernas egna uppskattningar.

*I Karlstad var tempot tillfälligt högre 2015, på grund av den stora investeringen i en ny huvudvattenledning, men den genomsnittliga takten på fler års sikt är 145 år.

Fotnot: Årjäng har inga beräkningar på utbytestakten. Sunne har inte svarat.

FAKTA
VA-taxan 2015: brukningsavgift för en genomsnittsvilla (kr/månad)

Säffle 485
Forshaga 510
Kristinehamn 541
Grums 543
Karlstad 550
Filipstad 556
Arvika 562
Hagfors 598
Sunne 626
Hammarö 643
Kil 690
Årjäng 696
Eda 709
Torsby 744
Munkfors 769
Storfors 779

VA-taxan 2015: anläggningsavgift genomsnittsvilla (kr)

Munkfors 67 800
Storfors 69 747
Forshaga 80 000
Årjäng 80 800
Kristinehamn 82 020
Hagfors 82 500
Filipstad 87 500
Sunne 89 575
Säffle 99 386
Grums 100 000
Kil 100 000
Torsby 109 005
Eda 127 340
Arvika 150 739
Karlstad 179 793
Hammarö 210 000

Källa: Svenskt vatten

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".