Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Värmland - näst bäst på att använda jordbruksmarken ekologiskt

Publicerat torsdag 26 maj 2016 kl 05.10
Jenny Nilsson, LRF Värmland: "Man har funnit en marknad för sina produkter"
(1:16 min)
En nyplöjd åker. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.
Värmland är näst bäst i Sverige vad gäller andel av jordbruksmark som brukas ekologiskt. Det är bara Jämtland som är bättre. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio

Värmland är ett av de bästa länen i landet vad gäller ekologiskt jordbruk.
Det visar siffror från Statens Jordbruksverk.

Nästan 30 procent av all jordbruksmark brukas med ekologiska produktionsmetoder i Värmland.  

Enligt Jenny Nilsson, som är verksamhetsutvecklare på Lantbrukarnas Riksförbund i Värmland, så kan det bero på att Värmland var tidigt ute med KRAV-märkning och ekologisk produktion av mjölk.

– Sammantaget så har man sett att det har fungerat bra, och att man har funnit en marknad för sina produkter, och förstått att det går att odla ekologiskt helt enkelt, säger Jenny Nilsson. 

Dessutom har Värmland produktion som lämpar sig extra bra för att göras ekologiskt. Till exempel nötproduktion och odling av vall, alltså hö som odlas för ensilering. I det sistnämnda är övergången från konventionellt till ekologiskt jordbruk inte allt för stor, enligt Jenny Nilsson.

En annan del som hon pekar på är att Värmland inte har en så stor andel av de där riktigt svåra jordarna där ekologiskt jordbruk är svårt att driva.

– Dessutom kanske vi också har mindre andel av väldigt högproducerande jordar vilket gör att skillnaden inte blir så stor mellan ekologisk och konventionellt jordbruk i Värmland. Generellt sett, i skördemängd till exempel, säger Jenny Nilsson.

Lönsamheten för ekologiskt jordbruk är god, och efterfrågan från konsumenter är hög, enligt Jenny Nilsson, som samtidigt höjer ett varningens finger.

– Det kan vara ett farligt läge. Konsumtionen ökar snabbt och produktionen hänger inte alltid med. Det är en lång omställningsperiod, det tar två år eller mer att ställa om åkermark. Hänger inte produktionen med i Sverige så är risken stor att vi får en ökad andel importmat på ekosidan sitället, säger Jenny Nilsson, verksamhetsutvecklare på Lantbrukarnas Riksförbund i Värmland. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".