Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Lärarlönelyftet

Fridolin: "Kommuner måste ta ansvar för lärarnas löner"

Publicerat onsdag 19 oktober kl 18.05
"Det känns inte som att det blivit riktigt rättvist"
(7:34 min)
man med fluga
1 av 2
Utbildningsminister Gustaf Fridolin anser att kommunerna bör ta ett större ansvar och skjuta till egna pengar i lärarlönelyftet Foto: Jenny Tibblin
Av totalt 70 lärare på Älvkullegymnasiet är det nu cirka 20 kvar som vare sig fått en förstelärarlön eller får ta del av det nya lärarlönelyftet. Foto: Ejvind Johansson
2 av 2
Av totalt 70 lärare på Älvkullegymnasiet är det nu cirka 20 kvar som vare sig fått en förstelärarlön eller får ta del av det nya lärarlönelyftet. Foto: Ejvind Johansson

Lärarlönelyftet skapar A och B-lag bland lärare, menar kritiker. Efter att statsbidraget fördelats i Karlstad stämmer personalchefen på barn- och ungdomsförvaltningen in i kritiken. Men utbildningsminister Gustaf Fridolin anser att kommunerna brister i ansvar.

Nu har regeringens lärarlönelyft fördelats bland lärarna i Karlstad. 511 lärare på gymnasiet och grundskolan får en permanent löneökning på 2 500 kronor i månaden. Men 377 lärare som kunde söka lyftet blir utan, eftersom pengarna - drygt 25 miljoner kronor - inte räckte till fler:

- Det är många av våra medarbetare som känner sig ledsna och besvikna, och jag förstår det. De gör säkert ett bra arbete också, men när statsbidraget är begränsat så kan vi inte tillgodose alla, säger Kerstin Andersson, personalchef på barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad.

Sedan tidigare har ett 140-tal lärare befordrats till förstelärare. I Karlstad har förstelärarna inte fått söka till lärarlönelyftet, med hänvisning till att de redan har ett tillfälligt lönepåslag på 5000 kr extra i månaden. 

- Det fick vi själva bestämma och vi valde att de inte skulle ingå så att fler kunde få pengarna istället, säger Kerstin Andersson.

Både förstelärarreformen och lärarlönelöftet är ett sätt att öka yrkets status och attraktivitet. Men kritiker menar att reformerna skapat en kategori av så kallade sistelärare, som blir lågavlönade i förhållande till sina kolleger. Och i den gruppen finns ett missnöje:

- Jag har fått en hel del mail och telefonsamtal, men det är ju framför allt våra rektorer som får ta det, säger personalchef Kerstin Andersson.

Det känns inte som att det har blivit riktigt rättvist. Det här blir ju ett bekymmer när vi inte äger processen själva utan andra talat om för oss hur vi ska göra. Vi får följa de förordningar som finns, men man kunde ha gjort på ett sätt som blev mer rättvist."

Men utbildningsminister Gustaf Fridolin (MP) som var på Värmlandsbesök idag, försvarar lärarlönelyftet:

- Det här är en historisk reform för att höja lärarnas löner. Jag tror vi kommer behöva göra en del justeringar och förändringar i reformen men jag backar inte från att det är rätt att föra ut statliga pengar. Gör vi inte det kommer lärare fortsätta halka efter i förhållande till andra yrken, säger Gustaf Fridolin.

Han anser att kommunerna måste ta ett större ansvar för reformen:

Om man har flera lärare som uppfyller kriterierna, då måste man fundera på att skjuta till egna pengar. Det är viktigt att påpeka att staten har inte tagit över lönesättningen av lärarkåren. Så ser man att fler lärare är felavlönade, då måste man ta ett arbetsgivaransvar för det"

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.