Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nytt avtal oroar föräldrar till ensamkommande

Publicerat måndag 7 november 2016 kl 16.46
Svenneling (V) och Gunnarsson (S) debatterar återtagandeavtalet: "Afghanistan är inte säkert"
(9:31 min)
Mubarak Ahmadi och hunden Messi lirar boll. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.
1 av 3
Mubaraksha Ahmadi har varit en del av familjen Gustafsson sedan i juni. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio
Mubaraksha tillsammans med Helena och Pelle Gustafsson och hunden Messi.
2 av 3
Mubaraksha flyttade hem till Helena och Pelle Gustafsson och deras tre tonåringar i somras. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio
Mubaraksha Ahmadi och Pelle Gustafsson. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.
3 av 3
Både Mubaraksha och Pelle brinner för fotboll. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio

”Vill ni ha bistånd av oss, så måste ni ta tillbaka era medborgare.” Så tolkar  familjehemsmamman Helena Gustafsson i Karlstad det nya återtagandeavtalet som regeringen tecknat med Afghanistan.

För en månad sedan tecknade Sverige ett återtagandeavtal med Afghanistan, vilket innebär att många ungdomar som har fått avslag på sina asylansökningar nu kommer att skickas tillbaka. Trots att det råder väpnade konflikter i stora delar av landet.

Karlstadsbon Helena Gustafsson är starkt kritisk till avtalet och hon fruktar att den afghanske pojke, Mubaraksha Ahmadi, som hon och hennes man kallar sin fosterson, kommer att avvisas när han fyller 18.

– Jag tolkar det inte alls som ett avtal för att man vill dem väl, utan för att man vill lösa en problematik som man anser att man har här i Sverige, säger hon.

Återtagandeavtalet slöts den 5 oktober i år mellan Sverige och Afghanistan. Avtalet går ut på att Afghanistan ska ta emot de afghanska flyktingar som fått avslag på sin asylansökan i Sverige och ge dem ett ordnat mottagande i hemlandet.

Men frågan är hur pass ordnat mottagandet kan bli med tanke på hur det ser ut i Afghanistan idag. Svenska Afghanistankommittén, SAK, beskriver Afghanistan som ett av världens mest fattiga och korrupta länder. I stora delar av landet pågår väpnade konflikter och SAK avråder från att utvisa personer till Afghanistan.

– Landet har en väldigt svag regering och samtidigt håller Pakistan nu på med att skicka tillbaka nästan 1 miljon flyktingar över gränsen från Pakistan till Afghanistan, bara i år, säger Katarina Hellström, som är pressekreterare på SAK.

– Det finns inget mottagarsystem för de afghaner som skickas tillbaka idag. Och vi menar att eftersom regeringen är så svag och det är ett av världens mest korrupta länder som nu ska ta emot oerhört många flyktingar, så bör inte Sverige också skicka tillbaka flyktingar idag, säger Katarina Hellström.

Mubaraksha Ahmadi kom till Sverige för ett år sedan, den 26 oktober 2015. Då hade han varit på flykt i 3,5 månad. Och liksom många andra afghanska ungdomar som har kommit till Sverige och sökt asyl här, så tillhör Mubaraksha hazarerna, som är en shiamuslimsk minoritet med mycket låg status i Afghanistan. Många hazarer har flytt till närliggande länder som Pakistan och Iran för att försöka hitta försörjning och undgå förföljelse.

Än så länge har Mubaraksha inte fått komma på sitt första möte på Migrationsverket, men det borde bli snart. Det brukar ta omkring ett år. Det var ungefär samtidigt som Mubaraksha kom till Sverige som Helena och Pelle Gustafsson kände att de ville göra något för åtminstone någon av alla dessa människor som flytt hit och därför anmälde sitt intresse till kommunen om att de ville bli ett familjehem. Nu har de haft Mubaraksha boende hos sig i fem månader, och han har blivit som deras egen son.

– Vi tänker oss att han är en i syskonskaran. Nu har vi tre killar och en tjej i familjen, så han är en av oss, säger Helena och får medhåll av Pelle, som berättar att de lär känna varandra bättre och bättre hela tiden.

Mubaraksha fyllde 15 år i augusti. Det är alltså nästan tre år kvar tills han blir 18 och riskerar att avvisas från Sverige. Men det nytecknade återtagandeavtalet mellan Sverige och Afghanistan gör att hans familjehemsföräldrar eller fosterföräldrar, som de själva kallar sig, känner stor oro inför framtiden.

– Om jag skulle få önska, så skulle Sverige göra ett arbete tillsammans med Afghanistan där man började titta på: kan vi hjälpa er att bygga upp en demokrati? Kan vi hjälpa er att se olika sätt att bygga upp samhället så att alla folkgrupper får finnas med? Nu är det mer som att man säger: ”Vill ni ha bistånd av oss, så måste ni ta tillbaka era medborgare.” Och det känns inte som att det är något slags medmänsklig tanke i det, säger Helena Gustafsson.

Det allvarliga läget i Afghanistan med väpnade konflikter och stora grupper återvändande flyktingar från bland annat Pakistan, är uppgifter som Migrationsverket känner väl till, säger Kjell-Terje Torvik, som är verksamhetsexpert på myndigheten. Men alla afghaner som har sökt asyl i Sverige riskerar inte förföljelse i hemlandet och därför räcker det inte med att någon tillhör en minoritet som hazarerna för att få uppehållstillstånd i Sverige.

– Det krävs också uppgifter om varför du som individ skulle utsättas för förföljelse eller olika typer av skyddsgrundande behandling om du återvände till Afghanistan, säger Kjell-Terje Torvik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".