Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mänskliga kvarlevor i undervisning skapar debatt

Publicerat måndag 14 november 2016 kl 06.24
Erica Andrén, rektor:"Det här är en del av vår utbildningshistoria"
(5:03 min)
Birgitta Landgren, lärare, och Erica Andrén, rektor på Älvkullegymnasiet i Karlstad. Foto: Jenny Tibblin/Sveriges Radio.
1 av 4
Birgitta Landgren, lärare, och Erica Andrén, rektor på Älvkullegymnasiet i Karlstad. Foto: Jenny Tibblin/Sveriges Radio.
Sara Lundmark och My Helmersson. Foto: Jenny Tibblin/Sveriges Radio.
2 av 4
Sara Lundmark och My Helmersson, elever på Älvkullegymnasiet i Karlstad. Foto: Jenny Tibblin/Sveriges Radio.

Många gymnasieskolor har undervisningsmaterial från mänskliga kvarlevor, visar en kartläggning som Vetenskapsradion har gjort. Det handlar bland annat om skelett, foster och organ, som ofta har samlats in på ett oetiskt sätt.

Inne på Älvkullegymnasiet i Karlstad, en av de skolorna som fortfarande använder bland annat mänskliga kvarlevor i sin undervisning, finns det en sal som kallas för museet. Därinne finns den stora samlingen uppstoppade djur, djurskelett och även mänskliga kvarlevor till visning för eleverna. Ett äkta skelett, ett kranium och tre foster finns till beskådan.

– Det är klart att vi använder det här för att intressera elever, vi har ett stort naturvetenskapligt program här på skolan, där många av eleverna väljer att gå vidare till läkaryrket. Att få se riktiga människofoster intresserar många, säger Erica Andrén som är rektor på Älvkullegymnasiet i Karlstad.

Vetenskapsradion har gjort en kartläggning av sammanlagt 24 gymnasieskolor i landet som visar att 19 av dom alltså 80 procent, har undervisningsmaterial från mänskliga kvarlevor. Det handlar bland annat om skelett, foster och organ, som ofta har samlats in på ett oetiskt sätt.

Se faktarutor nedan för mer information om enkätundersökningen och vilka skolor som ingår.

– Det är klart att det inte känns rätt att använda föremål där ägaren inte har gett sitt godkännande men samtidigt så ser vi att det här har ett syfte i vår undervisning. Men vi måste titta om det syftet är högre än det etiska dilemmat som vi hamnar i och det är där vi är i vår diskussion just nu, säger Erica Andrén.

Birgitta Landgren är lärare i biologi på Älvkullegymnasiet och när jag kommer på besök så är det lektion där eleverna får titta på ett äkta kranium.

– Det är klart att man har varit lite betänksam. Vi har ställt undan den i ett skåp så att den inte behandlas vårdslöst när vi inte har den i undervisningen. Men gjort är gjort. Det skulle kännas nästan värre att förstöra den när den ändå finns här, säger Birgitta Landgren.

– Det är intressant att det finns men jag tycker att det är tråkigt att man inte har historien bakom. Om man hade det så kanske man skulle kunna lära sig ännu mer från kraniet. Jag vill absolut ha kvar det här i undervisningen, det gör det mycket mer intressant, säger Sara Lundmark elev på Älvkullegymnasiet i Karlstad.

Även My Helmersson som är elev vill ha kvar kraniet i undervisningen.

– Jag tycker att det är fascinerande att kunna hålla i en riktig människas skalle. Om jag ska vara helt ärlig så bryr jag mig inte så väldigt mycket om hur skallen kom hit. Jag ser det genom ett vetenskapligt perspektiv. Men det ger en känsla av vördnad till ämnet och man känner en större koppling, säger My Helmersson, elev på Älvkullegymnasiet i Karlstad.

Läs mer på Vetenskapsradions hemsida.

Fakta: Mänskliga kvarlevor på skolor

30 utvalda skolor tillfrågades muntligt och/eller via e-post. 24 svarade och av dem angav 19 att dem hade någon form av mänskliga preparat på skolan. Här fanns färgade snitt av vävnader, inglasade hörselben, hela hjärnor, konserverade foster och skelett.

Hälften av skolorna angav att de hade mänskliga skelett. En tredjedel uppgav att de hade mänskliga foster.

Det var stor variation i användningen av preparaten. Vissa skolor använde sakerna i reguljär undervisning, medan andra inte tyckte det var lämpligt.

Två skolor hade skänkt alla sina kvarlevor till museer eller universitet.

Skolor i enkäten

Har samlingar av mänskligt material* 

Bäckängsgymnasiet, Borås

Vasaskolan, Gävle

Hvitfeldska gymnasiet, Göteborg

Schillerska gymnasiet, Göteborg

Kattegattgymnasiet, Halmstad

Per Brahe, Jönköping

Älvkullegymnasiet, Karlstad

Hersby gymnasium, Lidingö

Luleå gymnasieby (inkl. f.d Hermelinsskolan), Luleå

Gymnasieskolan Spyken, Lund

Katedralskolan, Lund

Polhemskolan, Lund

S:t Petri skola, Malmö

Karolinska skolan, Örebro

Strömbackaskolan, Piteå

Norra Real, Stockholm

Södra Latin, Stockholm

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås

Katedralskolan, Växjö

Har inga samlingar av mänskligt material*

Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping

Katedralskolan, Linköping (har skänkt bort)

Malmö Latin, Malmö 

Östra Reals gymnasium, Stockholm

Katedralskolan, Uppsala (har skänkt bort)

Har inte svarat

Polhemsgymnasiet, Göteborg

Malmö borgarskola, Malmö

Pauli, Malmö

Blackebergs gymnasium, Stockholm

Kärrtorps gymnasium, Stockholm

Värmdö gymnasium, Värmdö

* I samlingarna finns bland annat snitt av mänskliga vävnader, inglasade hörselben, hela hjärnor konserverade foster och skelett.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".