Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Film och samtal om mäns våld mot kvinnor

Publicerat fredag 25 november 2016 kl 17.13
Elisabeth Björk:"Jag tror att man kan bli förvånad över att det ser ut såhär"
(7:32 min)
Gull-Britt Rahm, legitimerad psykoterapeut och Elisabeth Björk aktiv jourkvinna och vice ordförande i Alla Kvinnors Hus i Karlstad.
Gull-Britt Rahm, legitimerad psykoterapeut och Elisabeth Björk aktiv jourkvinna och vice ordförande i Alla Kvinnors Hus i Karlstad som ikväll har bjudit in allmänheten till att se Roks film "Att göra motstånd" som baseras på verkliga händelser som berättats för jourkvinnor eller jourtjejer. Foto: Jenny Tibblin

Idag är det FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor. Därför så bjuder Alla Kvinnors Hus Karlstad in till en filmvisning av Roks nya film "Att göra motstånd" på Arenan i Karlstad.

Filmen "Att göra motstånd" är en film som handlar om makt, kontroll och misshandel. Filmen är baserad på verkliga händelser som berättats för jourkvinnor och jourtjejer. Den visar hur varje kvinna som lever med en man som slår henne på ett eller annat sätt, gör motstånd.

– Jag tror att det är väldigt olika vad människor i allmänhet känner till om kvinnor som lever i sådana här relationer. Jag tror att man vet om att det finns våld i nära relationer men samtidigt så vet man inte så mycket om hur det ser ut och vart man kan stöta på det. Man kanske har mycket normer förknippat med vilka som utsätts för våld och vilka som utövar våld, som inte stämmer. Med vår erfarenhet så vet vi att det kan vara exakt vem som helst och vart som helst, berättar Elisabeth Björk, som är jourkvinna och vice ordförande för Alla Kvinnors Hus i Karlstad.

Elisabeth Björk berättar vidare att det kan vara normer som handlar om att det måste vara alkohol inblandat när det handlar om våld i nära relationer, eller att det handlar om klasstillhörighet vilket inte stämmer alls.

Filmen "Att göra motstånd" är baserad på verkliga händelser som berättats för jourkvinnor och jourtjejer. Den visar hur varje kvinna som lever med en man som slår henne på ett eller annat sätt gör motstånd. Efter filmen kommer det att vara ett samtal på scenen mellan Gull-Britt Rahm som är legitimerad psykoterapeut och Elisabeth Björk. Då finns också möjlighet att ställa frågor.

– Jag tror att man kan bli förvånad över att det ser ut såhär, kanske tro att det är överdrivet. Vi vet ju att det ser ut så här. Vi hoppas också att det blir lite frågor som man vill ställa till oss, säger Elisabeth Björk.

Hon berättar vidare att det är viktigt att prata om att många kvinnor gör motstånd, att det kanske finns en uppfattning om att de inte gör det.

– Det kan också vara svårt att se vad motståndet är, vi jobbar mycket med att se vad motståndet har varit för att kunna säga, jo du har visst gjort motstånd mot det här våldet, du har inte bara anpassat dig som vem som helst. Motståndet är så himla viktigt att uppmärksamma men det finns nog en uppfattning om att det inte alltid finns där, säger Elisabeth Björk.

Enligt Världshälsoorganisationen kommer var tredje kvinna i Världen under sin livstid att utsättas för någon form av våld i nära relation. Socialstyrelsen beräknar att 75 000 kvinnor utsätts för våld i nära relation varje år i Sverige.

– Som vi ser det så är det på grund av att vi har ett ojämställt samhälle. Det är förknippat med normer på hur killar och tjejer ska vara. Manlighet är ofta förknippat med våld, det är ju ett av problemen, säger Elisabeth Björk.

Gull-Britt Rahm som är legitimerad psykoterapeut och kommer att finnas på plats för att diskutera och svara på frågor efter att filmen har visats. Hon har också jobbat i samarbete med Alla Kvinnors Hus i Karlstad sedan 30 år tillbaka och menar att det också har skett förändringar.

– Man har pratat mer om det i media och överhuvudtaget, det har blivit mer allmän kunskap. Jag tror att man söker hjälp tidigare idag än vad man gjorde förr. Samtidigt så är det så att om man har levt isolerad i en sådan här situation länge, så är det inte så öppet ändå, säger Gull-Britt Rahm.

Hon berättar vidare att många inte vågar gå till sin vårdcentral och säga som det är, för att man är rädd att man inte blir trodd. Därför menar hon så behövs kunskapen inom vården, socialförvaltningen och i skolor, överallt där man jobbar med människor.

– För det första behöver man ta hand om alla barnen som har farit illa och som växer upp till förövare eller någon som växer upp med så dåligt självförtroende så att man hamnar i sådana här förhållanden. Men sedan så behöver man ha kunskapen. Samhället behöver vara jämställt och man behöver diskutera detta, säger Gull-Britt Rahm, legitimerad psykoterapeut som jobbar med våld i nära relationer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".