Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare: Familj och hot får kvinnor att avstå kommunalrådsjobb

Publicerat onsdag 30 november kl 16.50
Johanna Rickne: "Sannolikheten ökar att de skiljer sig"
(5:43 min)
Johanna Rickne, forskare vid Institutet för näringslivsforskning. Foto: Karl Gabor.
Johanna Rickne, forskare vid Institutet för näringslivsforskning. Foto: Karl Gabor.

Familj och hot är två faktorer som gör att kvinnor i högre grad än män avstår från politiska toppositioner. Det säger forskaren Johanna Rickne, apropå P4 Värmlands rapportering om att få värmländska kommuner leds av kvinnor.

Få värmländska kommuner leds av kvinnor, och snart blir det ännu färre. Efter det kommande tronskiftet på Hammarö, när Per Aspengren tar över efter Siw Gidlöf, kommer bara tre av 18 kommunstyrelser i Värmland ha kvinnor som ordförande.

Faktum är att det då är fler Per än kvinnor som leder värmländska kommuner: Per Lawén i Forshaga, Per Gruvberger i Filipstad, Per-Samuel Nisser i Karlstad och Per Aspengren på Hammarö.

Könsfördelningen är därmed betydligt mer ojämn i Värmland än i resten av landet. Men även där leds bara drygt var tredje kommun av en kvinna.

Forskaren Johanna Rickne på Institutet för näringslivsforskning har bland annat kartlagt kommunpolitikers karriärvägar, och hon konstaterar att män har lättare att stiga i de politiska hierarkierna.

– Vissa orsaker har inte så stort förklaringsvärde, till exempel vilka ambitioner kvinnor själva säger att de har. Det är ganska jämlikt. Men trots att kvinnor och män har suttit lika länge är det mindre sannolikt att kvinnor blir utnämnda. Frågan då är om kvinnor själva avstår från att vilja ha jobbet, och något som talar för det är att det är mycket mer vanligt att kvinnor utsätts för våld och hot, säger Johanna Rickne.

På senaste tiden har hon och hennes forskarkolleger tittat särskilt på förutsättningarna att kombinera familjeliv med krävande politiska toppjobb.

– Då har vi hittat att när kvinnor blir kommunstyrelseordförande ökar sannolikheten att de skiljer sig dramatiskt, medan vi inte ser någon motsvarande ökning bland män som blir kommunstyrelseordförande. Det tyder på att familjesituationen och förutsättningarna är olika för att ta jobbet.

För att öka möjligheterna för kvinnor att bli ledande kommunpolitiker behöver man se över posternas innehåll, anser Johanna Rickne.

– Hur långa ska arbetstiderna vara, vad ska kraven på tillgänglighet utanför ordinarie arbetstid vara? Går det att göra om politiska aktiviteter så att de läggs mer på dagtid och mindre på kvällar och helger? Och går det att delegera, att ha mindre maktkoncentration i en enda person? Att istället till exempel ha politiskt sakkunniga, att dela upp det tunga jobbet på flera människor.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.