Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny studie om hot och risker på flyktingboenden

Publicerat lördag 10 december 2016 kl 06.00
Carolina Jernbro: "Väldigt få incidenter i Värmland"
(4:33 min)
Carolina Jernbro, adjunkt i riskhantering vid Karlstads universitet. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
Carolina Jernbro, adjunkt i riskhantering vid Karlstads universitet. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.

Det viktigaste för att motverka konflikter på flyktingboenden är hur personalen jobbar och att det finns ett samarbete med det omgivande samhället. Det slås fast i en ny studie från Karlstads universitet.

Forskarna ser goda värmländska exempel. Trots det stora antalet asylsökande hösten 2015 har det varit ganska lugnt på värmländska boenden, enligt Carolina Jernbro, adjunkt i riskhantering.

– Genom intervjuerna vi har gjort i Värmland så har det kommit fram att det har varit väldigt få incidenter faktiskt, alltså stora incidenter. Sedan är det alltid lite småkonflikter och bråk, men stora incidenter har det varit väldigt få, säger Carolina Jernbro.

Hon har gjort studien tillsammans med forskarkollegan Finn Nilson, på uppdrag av Myndigheten av samhällskydd och beredskap, om hot och risker på asylboenden. Resultaten ska nu samlas i en rapport som publiceras i början av nästa år.

Forskarna har samlat in statistik om polisanmälningar, analyserat artiklar i fyra rikstäckande tidningar och intervjuat personer som jobbar på eller samverkar med boenden på olika sätt.

Samarbeten som gör att asylsökande får mycket information om det svenska samhället lyfts fram som en nyckel för att minska risken för oroligheter. En annan är aktiviteter för de boende.

– Att aktivera både kvinnor och män. Och kvinnor har fram som en ganska sårbar grupp, så det är väldigt viktigt att de också kommer ut. Det har Röda korset jobbat mycket med, att se till att få ut kvinnorna och att någon kan ta hand om barnen så länge, säger Carolina Jernbro.

Maten är ett annat område där enkla åtgärder kan minska riskerna, enligt vad som har kommit upp i intervjuerna.

– På boenden serveras man mat, man får inte laga själv, man har inte tillgång till något kök. Kvinnornas roll är ofta att laga mat, och nu har man inte möjlighet till det. Dessutom gillar man kanske inte maten, den lagas mycket med mjölkprodukter som man inte tål. Då skaffar man kokplattor istället som man har på sina rum. Det kan utgöra en brandrisk på boendena. Därför skulle en skyddsfaktor vara att öppna upp köken mer, att ha rullande schema så att man själv får laga sin mat.

Och Carolina Jernbro lyfter fram Sunne som ett gott exempel på hur man från kommunens trygghetscenter har jobbat med information till de boende.

– Man har också jobbat med information åt andra hållet, till dem som bor i kommunen. Om man har sett oro eller rädsla har man gått ut med information även till dem.

Studien presenterades på ett seminarium på Karlstads universitet på fredagen.

Stisse Skyllkvist, polisinspektör i Sunne, berättar också att en framgångsrik metod där har varit att ha möten med vissa nyckelpersoner bland de asylsökande.

– Det finns vissa hierarkier, och vi visste att vissa personer hade lite inflytande på boendena, och då kallade vi dem till oss och pratade om alla möjliga saker som var viktiga för dem att veta. Sedan gick de hem och fick ut det till allihop, vilket har gett väldigt bra resultat. Jag tror att vi har förebyggt en hel del bråk. Det har blivit lugnare i samhället och på boendena, säger Stisse Skyllkvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".