Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ebb i kassan för ambitiöst bokprojekt

Publicerat måndag 19 december 2016 kl 14.15
"Vi får nog ta tiggarpåsen i hand och ge oss ut snart igen"
(1:14 min)
Dag Nordmark, professor i letteraturvetenskap framför bokhylla. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.
Dag Nordmark vågar tro på att boken om Värmlandslitteraturen ska vara klar om tre år. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.

Det närmar sig halvtid i det ambitiösa arbetet med att ta fram en bok som omfamnar den värmländska litteraturhistorien och kokar ner den till ett slags bild av den värmländska identiteten. Men pengarna är nästan slut.

Boken En värmländsk litteraturhistoria är tänkt att sila fram själva essensen av den värmländska identiteten, såsom den tar form i litteraturen. Mer än halva texten är redan skriven och enligt planen ska boken, som tar upp texter skrivna från 500-talets runskrift till dagens deckare, ligga klar som en så kallad coffee table-bok, illustrerad och påkostad, om tre år.

Men då måste nya pengar in i projektet, som till stor del trots allt drivs ideellt. Projektledaren Dag Nordmark, professor emeritus i litteraturvetenskap, säger att framtiden är skriven i stjärnorna.

– Vi får nog ta tiggarpåsen i hand och ge oss ut snart igen och försöka samla ihop pengar. Men förhoppningen är väl att det ska kunna gå, eftersom vi faktiskt har kommit långt och kan se tillbaka på det vi har gjort med viss stolthet.

Dag Nordmark berättar att det har dykt upp texter i arbetet med boken som utmanar den mer allmänt vedertagna bilden av Värmland och värmlänningen. Berättelser som inte bara skildrar gemenskap och öppenhet utan även utanförskap och fientlighet. Den komplexa bilden av den värmländska identiteten som läsaren kommer att möta i den här boken, kommer nog att överraska många tror Dag Nordmark.

Bland det som har varit svårast hittills i arbetet med att skriva En värmländsk litteraturhistoria är att välja ut vilka texter och författare som ska få vara med. Eller snarare vilka som inte ska få vara det, utan väljas bort.

– Det där är sådant som skapar mardrömmar och sömnlösa nätter. För det kommer naturligtvis att bli en ofantlig mängd texter och personer som inte kommer att få utrymme. Vi kallar boken för En värmländsk litteraturhistoria, för att betona att den skrivs med en viss idé eller viss inriktning och det gör ofelbart att en del måste lämnas därhän.

– Å ena sidan så vill vi ju ha med det man har skäl att förvänta sig utav en värmländsk litteraturhistoria. Men också har vi ambitionen att lyfta fram sidor som har blivit marginaliserade, borttappade, bortglömda eller eliminerade av ett eller annat skäl.

Men Ulf Malmros filmer och serier om Molkom kommer att få utrymme i boken, säger Dag Nordmark. Liksom Sigge Starks böcker. Lars Lerin och Robert Kangas är två andra nutida författare som också kommer att få plats och bidra med sin del till den värmländska identiteten. Liksom en del dagspress.

Att Dag Nordmark själv inte är infödd värmlänning ser han inte som ett problem i arbetet med boken. Tvärt om.

– Jag tror att det är ganska bra att det är en utböling som gör det. För det finns starka rotfasta föreställningar om vad som är värmländskt och hur värmlänningen är. Jag tror att det är en poäng med att kunna se på det här lite utifrån.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".