Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skogsfinnarnas DNA kartläggs i norra Värmland

Publicerat måndag 16 januari kl 11.01
"Den skogsfinska genpoolen har en speciell mutation vi känner igen"
(9:45 min)
träfärgad stuga i skog
Finsk rökstuga Foto: Hedvig Nilsson

I norra Värmland pågår ett DNA-projekt med syfte att kartlägga den skogsfinska befolkningens gener. Projektet sträcker sig över finnskogen i norra Värmland och Hedmarks Fylke i Norge, och hittills har cirka 900 personer låtit testa sig.

Projektledare på den svenska sidan är historikern Niclas Persson i Torsby, som själv har skogsfinska anor.

- Mitt mitokondriella DNA går tillbaka till norra Savolax i Finland, på min mors sida. Och vi har personer här med DNA som till 85-90 procent är finskt, och det är ju väldigt intressant, säger Niclas Persson.

Kartläggningen underlättas av att många gamla finska släktnamn, som Hartikainen, Sikainen och Räisäinen, ännu lever kvar i norra Värmland. Att förmå personer att ställa upp på topsningarna har inte varit särskilt svårt, berättar Niclas Persson.

- Med folk som har vetskap om sina skogsfinska rötter brukar det inte vara något problem alls, för de är själva så intresserade.

Projektet finansieras till viss del av norska medel. DNA-analyserna, som kostar runt tusenlappen per person, är gratis för de som låter testa sig. Syftet är att studera hur den skogsfinska migrationen till Sverige och Norge under 1500- och 1600-talet gick till.

- Vi bevisar teserna om att de kom från norra Savolax, och den stämmer helt och fullt. Det är ju det som är så fascinerande, att det som varit teorier och hypoteser förut nu kan bevisas, säger Niclas Persson.

DNA-tekniken har revolutionerat släktforskningen, och att allt fler privatpersoner låter testa sitt DNA hjälper professionella forskare med data:

- Vi fritidsforskare ligger i framkant här. Vi bygger på ju det tunna kala trädet med grenar och löv, det blir en kartläggning av alla människor på jordklotet som kan användas till vetenskaplig forskning, säger Niclas Persson.

Sveriges mörka historia med rasbiologisk forskning har skapat en viss misstänksamhet mot DNA-teknik. Men i själva verket motbevisar de senaste DNA-rönen de rasbiologiska vanföreställningarna, menar Niclas Persson:

- Tar man till sig den nya kunskapen så förstår man att vi alla i världen är en enorm blandning och vi har alla samma ursprung. Finns det någon som fortfarande förfäktar rasbiologiska teorier så lär de bli väldigt besvikna nu. Det här är ett bra verktyg för att stämma i bäcken för såna dumma falsarier.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".