Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bostadsbristen slår mot kvinnojourer

Publicerat måndag 20 mars kl 04.48
Elisabeth Björk: "Det är ett stort problem"
(4:03 min)
Elisabeth Björk- Foto: Annika Ström/Sveriges Radio.
Att få komma igång med sitt nya fria liv efter att ha gömt sig bygger på att man har en egen bostad. "Det är svårt att hitta bostad både i störrre städer och i småkommuner nu" säger Elisabeth Björk. Foto: Annika Ström/ Sveriges Radio

Bostadsbristen har gjort det svårare för kvinnor på skyddade boenden att slussas ut i samhället.  
- Vi ser att de stannar längre, säger Elisabeth Björk på Alla kvinnors hus i Karlstad.

Det är bostadsbrist i de flesta värmländska kommuner och våldsutsatta kvinnor drabbas extra hårt.  

- Under ganska många år har vi sett att det är svårt att få tag på en bostad. Det är värre i stora städer men det gäller även i småorter nu för tiden. Vart man än söker så är det fullt i alla lägenheter, säger Elisabeth Björk, vice ordförande på Alla kvinnors hus i Karlstad. 

P4 Värmlands rundringning visar att kvinnojourer i Kristinehamn, Karlskoga och Sunne känner igen problemet väl. 

- Det blir svårare och svårare. Vi har haft tre-fyra kvinnor bara senaste tiden som stannat längre för att de inte hittar någonstans att bo, säger Anneli Andersson, ansvarig för det skyddade boendet Saras hus i Karlskoga. 

Hon ser att problemen varit som värst de två senaste åren och likadant säger Elisabeth Björk i Karlstad. 

- Det är ett stort problem för oss och kvinnorna som kommer hit. Vi märker att vi har längre beläggningstider. 

Numera stannar kvinnorna vanligtvis i mer än en månad - fast det är ett akutboende. Snittet för 2014 var 27 nätter, för 2015 var det 42 nätter och för 2016 var det 33 nätter.

Det ska tilläggas att de flesta kvinnorna bor med sina barn så fördröjningen drabbar även barnen.

- Det finns dom som köat för bostad i två år. En del har skyddat identitet och försörjningsstöd. En del hittar ett rum någonstans och andra bor på vandrarhem, säger Anneli Andersson. 

I Karlstad finns fem platser och i Karlskoga 20. De som betalar för platserna i skyddat boende är oftast kommunernas socialtjänster.
Saras hus i Karlskoga är ett stort boende med ett tjugotal platser men behovet är stort och köerna konstanta.

- Vi hoppas kunna bygga ut med åtta lägenheter nästa år. 

Förklaringen till varför det är så svårt för kvinnorna att hitta egen bostad är verksamhetscheferna som P4 Värmland pratat med överens om. Det handlar om att de generellt utgör en ekonomiskt svag grupp som hyresvärdar ratar när konkurrensen på bostadsmarknaden ökar. 

- Våldet mot kvinnor är ofta även ekonomiskt. Det kan ha tagits lån i deras namn. De kan till exempel ha förlorat sitt jobb på grund av livssituationen eller blivit sjuka. De kan också ha tvingats lämna sin hemort och sina nätverk, säger Elisabeth Björk. 

Hon skulle vilja se ett ökat byggande av hyresrätter för att lösa problemet. 

I Kristinehamn är kommunens samordnare mot våld i nära relationer, Sabina Gomez Jansson, mycket oroad över den ökade konkurrensen om bostäder. 

- Inom socialtjänsten ser vi hur utsatta grupper ställs mot varandra. Då kan de som redan bor på ett skyddat boende hamna efter de som inte har tak över huvudet. 

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".