Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Grums ett av få öppna kommunhus

Publicerat tisdag 18 april kl 05.00
Annika Lomarker: "Vi ska ha en öppenhet mot våra medborgare"
(4:43 min)
Annika Lomarker, kommunchef i Grums och vd för det kommunala bostadsbolaget. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
1 av 6
Öppenheten är viktig, anser Grums kommunchef Annika Lomarker. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
Medan många andra kommunhus har blivit mer låsta på senare år, håller man fortsatt till största delen öppet i Grums. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
2 av 6
Medan många andra kommunhus har blivit mer låsta på senare år, håller man fortsatt till största delen öppet i Grums. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
I Torsbys kommunhus infördes ett system med låsta grindar i augusti förra året. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio arkiv.
3 av 6
I Torsbys kommunhus infördes ett system med låsta grindar i augusti förra året. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio arkiv.
Hammarö har fortfarande delvis öppet i sitt kommunhus. Men nyligen låstes till våningen där miljö- och byggförvaltningen sitter, eftersom vissa besökare upplevdes som hotfulla. Foto: Roy Malmborg/Sveriges Radio arkiv.
4 av 6
Hammarö har fortfarande delvis öppet i sitt kommunhus. Men nyligen låstes till våningen där miljö- och byggförvaltningen sitter, eftersom vissa besökare upplevdes som hotfulla. Foto: Roy Malmborg/Sveriges Radio arkiv.
Kil hör till kommunerna med öppet kommunhus, men man kan snabbt låsa alla dörrar vid behov. Foto: Isak Olsson/Sveriges Radio arkiv.
5 av 6
Kil hör till kommunerna med öppet kommunhus, men man kan snabbt låsa alla dörrar vid behov. Foto: Isak Olsson/Sveriges Radio arkiv.
I stadshuset låstes dörrarna innanför kundtjänsten redan för ett par decennier, med anledning av stölder, hot och våld. Foto: Tomas Hedman/Sveriges Radio arkiv.
6 av 6
I stadshuset låstes dörrarna innanför kundtjänsten redan för ett par decennier, med anledning av stölder, hot och våld. Foto: Tomas Hedman/Sveriges Radio arkiv.

Allt fler kommuner har på senare år låst sina kommunhus, så att besökare måste anmäla sig i receptionen för att släppas in. Men fem värmländska kommuner har fortfarande till största delen öppet, visar P4 Värmlands enkät.

Grums är en av kommunerna med öppna kommunhus. Öppenheten är viktig, anser kommunchefen Annika Lomarker.

– Vi har haft funderingar kring om vi ska ha något lås eller någon stängning inne i kommunhuset. Men vi har landat i att vi inte har det just nu i alla fall. Vi tror på att om man har öppet, så är det välkomnande och det är det vi jobbar med, att vi ska kunna ta emot besökare på ett bra sätt, säger Annika Lomarker till P4 Värmland.

Tanken är i och för sig att besökare ska anmäla sig i kundtjänsten innanför Grums kommunhus entré. Men den besökare som vill kan gå rakt in utan att anmäla sig. Undantaget är individ- och familjeomsorgen, där hålls dörren låst av både säkerhets- och integritetsskäl.

Enligt Ekot har ungefär fyra av fem svenska kommuner låsta dörrar, och kontrollen av besökare har ökat. Bakgrunden är bland annat risken för hot och våld mot politiker och tjänstemän.

P4 Värmland har frågat de 16 kommunerna i Värmlands län, och elva av dem har låst så att man måste anmäla sig innan man släpps in eller hämtas av den man ska besöka.

I Arvika, till exempel, låste man för många år sedan efter att det förekommit både hot, våld och stölder.

I Kristinehamn bidrog en händelse, där en person sprang rakt in till det dåvarande kommunalrådet och hade synpunkter på politiken, till att kommunhuset låstes även där för ungefär tio år sedan.

Årjäng låste 2015, eftersom ett krav på höjd säkerhet vid entrén ingick när kommunen fick bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att uppdragera sin krisledningscentral.

I Grums kommunhus har det inte inträffat några incidenter med hotfulla eller våldsamma besökare, såvitt Annika Lomarker vet. Ändå har man alltså funderat på att låsa mer.

– Man läser ju att det händer saker, så man ska inte vara naiv i detta. Men vi har ju andra delar, vi har larmfunktioner. Kundtjänst och enskilda tjänstemän har larm som man kan använda om det händer något, säger Annika Lomarker.

På senare år har alltfler kommunhus runtom i landet blivit mer låsta. Vad tänker du om den utvecklingen?

– Jag tycker att det är lite synd att vi ska behöva stänga in oss på det sättet. Det är också en del i varför vi har valt att inte göra det, vi tycker att vi ska ha en öppenhet mot våra medborgare, att det ska vara lätt att få kontakt med oss och träffa oss. Det ska inte vara så mycket stängt och låst. Men jag kan förstå också att man stänger, var och en gör sin bedömning utifrån hur situationen ser ut. Men vi har inte sett att vi behöver göra det än.

De kommuner som har mer öppna kommunhus är utöver Grums även Hagfors, Kil, Sunne och Hammarö.

– Detta ska vara ett hus som alla ska känna sig välkomna till och erbjudas hjälp med problem de vill ha lösta, kommenterar Kils kommunchef Jan-Olov Ragnarsson i ett mejl till P4 Värmland.

Han tillägger samtidigt att man har höjt vaksamheten och att man vid behov snabbt kan låsa alla dörrar.

Och i Hammarös kommunhus började man nyligen låsa till andra våningen, där miljö- och byggförvaltningen och samhällsbyggnadsavdelningen sitter. Anledningen var att vissa besökare upplevdes som hotfulla.

En kommun som fram till augusti förra året hade öppet i kommunhuset är Torsby. Där infördes då ett system med låsta grindar.

– I första hand var det för att kunna ge en bättre service till kommuninvånarna, att det skulle finnas en riktig reception som inte samtidigt var växel utan som kunde ta emot alla gäster som kom. Men det är klart att säkerhetsaspekten var med i någon mån också, säger kommunalrådet Ann-Katrin Järåsen (S).

– Sedan undrar många människor varför vi gör så här, det var ju så fint tidigare att man bara kunde gå in i kommunhuset hur som helst. Så det är två sidor av saken, men jag tror att vi kan säga att det faktiskt har blivit bra och att man upplever att man får en bra service, tillägger hon.

Upplevde ni att det fanns säkerhetsrisker med det tidigare upplägget där man kunde gå rakt in, att det kunde uppstå obehagliga situationer?

– Ja, den möjligheten får man alltid räkna med när det är på det sättet. Och en sak som var lite sårbar, det är kring lunchtid, när alla i princip lämnar huset och det finns möjlighet för personer att dröja sig kvar. Då kanske det inte handlar om våldssituationer, men det finns ju möjlighet att tillgripa saker. Så nu har vi mycket bättre koll, och det känns bra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".