Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Minoriteters historia får lite uppmärksamhet i skolan

Publicerat onsdag 26 april kl 06.24
Stefan Holmström: "Borde vara mer, men det är tajt att hinna med"
(5:31 min)
Elever i årskurs nio på Tegnérskolan i Säffle under en SO-lektion. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
1 av 4
Eleverna på Tegnérskolan minns inte särskilt mycket av undervisningen om nationella minoriteters historia när P4 Värmland kommer på besök, men flera säger att man borde prata om det mer. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
Stefan Holmström, lärare på Tegnérskolan i Säffle. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
2 av 4
Stefan Holmström, lärare på Tegnérskolan i Säffle. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
Sanna Nilsson, till höger, tycker att man borde prata mer om nationella minoriteter i skolundervisningen. Till höger klasskompisen Ida Alvsenius Fransson. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
3 av 4
Sanna Nilsson, till höger, tycker att man borde prata mer om nationella minoriteter i skolundervisningen. Till höger klasskompisen Ida Alvsenius Fransson. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
Caroline Andersson minns främst att klassen har pratat om minoriteterna på svenskalektionerna. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
4 av 4
Caroline Andersson minns främst att klassen har pratat om minoriteterna på svenskalektionerna. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.

Alla högstadieelever i Sverige ska lära sig om de fem nationella minoriteternas historia, men ämnet är lågt prioriterat. Många lärare hoppar helt över vissa minoriteter, visar en enkät från Sveriges Radio.

Och när P4 Värmland besöker en niondeklass på Tegnérskolan i Säffle under en SO-lektion minns inte särskilt många att de faktiskt pratade om det i sjuan.

Sanna Nilsson tycker att ämnet borde tas upp mer i skolan.

– Ja, jag tycker att man borde prata mer om det. För det är någonting som alla egentligen borde ha koll på. Det är ganska viktigt egentligen, säger hon.

Flera av eleverna minns att man har tagit upp minoritetsspråken på svenskalektionerna.

– På SO:n vet jag inte om vi har pratat om det, det var väl mest på svenskan vi gjorde det, säger till exempel Caroline Andersson.

Sveriges fem nationella minoriteter, det är samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar.

Enligt styrdokumenten för grundskolan ska alla elever lära sig om de nationella minoriteterna och deras historia, det klassas som centralt innehåll i högstadiets kursplan för historia.

Men att klämma in det bland allt annat som ska hinnas med i historieundervisningen är inte lätt, det vittnar många av SO-lärarna som har svarat på Sveriges Radios enkät om.

187 av de 298 lärare som fick enkäten har svarat, och av dem är det färre än hälften som uppger att de undervisar om alla de fem gruppernas historia. Samernas historia undervisar flest om, följt av judarna och romerna, medan tornedalingarna och sverigefinnarna får minst fokus.

Det vanligaste svaret om hur mycket undervisning eleverna totalt får under hela högstadietiden om minoriteternas historia är tre till fyra timmar.

Ungefär tre timmar är också vad Stefan Holmström, SO-lärare på Tegnérskolan i Säffle, uppskattar att hans elever får under högstadietiden. Han tycker att ämnet är viktigt, men svårt att hinna med i konkurrensen med allt annat.

– Man går in på det lite då och då under tre års tid. Men det borde vara mer. Men tittar man på det stoff som Skolverket har skickat ut, som vi ska köra igenom, är det tajt, säger Stefan Holmström.

Det är mycket som ska hinnas med under högstadieåren i historian?

– Ja, det är det. Väldigt mycket, mer än folk tror.

Varför är det viktigt att ta upp de nationella minoriteternas historia?

– Jag kan känna att Sverige framhäver sig själv som väldigt mån om minoriteter, men har faktiskt fått lite skäll för att vi inte faktiskt sköter det särskilt bra. Då känns det ganska viktigt att lyfta upp problematiken runt det. Vi pratar ofta om minoriteter ute i världen, om indianer och så där, men glömmer ibland bort att vi har en hel del minoriteter i Sverige också.

Ett problem som flera lärare pekar på i Sveriges Radios enkät är att de själva saknar kunskaper om nationella minoriteter, och att ämnet inte heller får särskilt mycket utrymme i läromedlen.

Stefan Holmström konstaterar att minoriteterna inte nämndes alls under hans lärarutbildning i början av 2000-talet. Att få in det i lärarutbildningen vore en bra åtgärd, tycker han.

Dessutom skulle han önska att minoriteterna var mindre osynliga i medierna. När eleverna aldrig läser eller hör något om de nationella minoriteterna på andra håll har de inte heller något att relatera till när man tar upp det på lektionerna, menar han.

Stefan Holmström har själv sverigefinska rötter, hans mamma och morfar kom från Finland. De har fått möta en hel del fördomar och nedlåtande kommentarer.

– Min morfar har stött på det här, att man blir kallad för finndjävel och så vidare. Den generationen som kom hit och jobbade i industrin blev kanske inte behandlad på samma sätt som vanliga svenskar. Man såg ner på dem på arbetsplatserna, de fick göra skitjobben. Så det är ett sorts förtryck, och det är ändå på 50-, 60- och 70-talen. Och jag kan känna att det lever kvar till viss del idag.

Brukar du i undervisningen prata personligt om din familj, när du pratar med eleverna om sverigefinnarnas historia?

– Ja, det blir lätt så att man snurrar in på det. Det är det som eleverna är mest intressant, när man pratar ur hjärtat och berättar vad ens släktingar har varit med om. Det biter bättre.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".