Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverigefinske Mauri kritisk till svagt fokus på minoriteter i skolan

Publicerat onsdag 26 april kl 13.03
Mauri Sukuvaara: "Jag tycker att det är bedrövligt"
(5:31 min)
Mauri Sukuvaara. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.
Mauri Sukuvaara, ordförande i Degerfors finska förening. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.

Nationella minoriteters historia är lågt prioriterad i skolundervisningen, trots att det är klassat som centralt innehåll i högstadiets kursplan. Värmländske sverigefinnen Mauri Sukuvaara är kritisk.

– Jag tycker att det är bedrövligt att det inte finns mer undervisning om sverigefinnar och tornedalingar. Vi tillhör ju samma folk, både Finland och Sverige var ju ihop i över 600 år, säger Mauri Sukuvaara, ordförande i Degerfors finska förening.

Enligt Sveriges Radios enkät, som 187 SO-lärare runtom i landet har svarat om, är det vanligaste att eleverna får tre till fyra timmars undervisning om nationella minoriteters historia under hela högstadietiden.

Och färre än hälften av lärarna som har svarat på enkäten uppger att de undervisar om alla de fem nationella minoriteterna, det vill säga samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar.

Samernas historia undervisar flest om, följt av judarna och romerna, medan tornedalingarna och sverigefinnarna får minst fokus.

Enligt styrdokumenten för grundskolan ska alla elever lära sig om de nationella minoriteterna och deras historia. Det ingår i läroplanen och klassas som centralt innehåll i högstadiets kursplan för historia.

Med sverigefinne menas en person som är finskspråkig, eller har finskspråkig bakgrund, och bor i Sverige. Man brukar uppskatta det till mellan 400 000 och 600 000 personer.

Många av dem invandrade för att jobba på svenska industrier på 1950-, 60- och 70-talen, eller är barn till dem som kom då. Men migrationen från Finland har en historia som sträcker sig över många hundra år.

Mauri Sukuvaara flyttade i unga år från fattiga förhållanden i norra Finland till Sverige. Så småningom, på 1970-talet, hamnade han i Degerfors där han började jobba på järnverket.

De gånger han har mött fördomar eller negativa attittyder som sverigefinne har han oftast skojat bort det, berättar han.

– När jag kom hit till Degerfors sas det att "finnar har handskar och hatt på sig". Och jag bodde i en barack första året, det var kanske inte så bra, men man måste leva med det som finns och här fick jag mitt levebröd.

Men fördomar har du tagit med en klackspark?

– Ja, i princip. Jag kan skoja bort det.

Mauri Sukuvaara tror att finska föreningar skulle kunna hjälpa till, för att sprida mer kunskap till skolelever om sverigefinnar.

– Ja, det skulle vi kunna göra. Vi har ganska många medlemmar som har varit lärare, de skulle kunna hjälpa till. Vi har diskuterat det någon gång i Degerfors, men det har flugit förbi. Och just i år har vi mycket att göra, i och med att Finland fyller 100 år, säger Mauri Sukuvaara.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".