Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gruvor och järnhantering lockade invandrare förr

Publicerat måndag 8 maj kl 14.20
Peter Olausson, historiker: "Invandring till Värmland har en lång tradition"
(4:57 min)
Peter Olausson, universitetslektor i historia vid Karlstads universitet.
Peter Olausson, universitetslektor i historia vid Karlstads universitet. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.

Mångfalden av länder som de utlandsfödda i Värmland har rötterna i är ett modernt fenomen. Men migrationen till länet har mycket gamla rötter, konstaterar historikern Peter Olausson från Karlstads universitet.

De drygt 35000 utlandsfödda bland de folkbokförda i Värmlands län kommer från 164 olika nationer, visar färska siffror från Statistiska centralbyrån. Där finns förstås de närliggande länderna, men också exempelvis fjärran ögrupper i Stilla havet.

Och invandring till Värmland har alltså en lång historia, både från närliggande länder och övriga Sverige, enligt Peter Olausson, universitetslektor i historia vid Karlstads universitet.

– Historiskt sett har det varit en ständig invandring. Men den mångfalden med så pass många länder, nej, det är något som är möjligt idag med kommunikationer av ett annat slag, säger han till P4 Värmland.

Han har tittat på statistik från 1500-talet och framåt.

– Då rör det sig om en stadig befolkningsökning i vår del av landet. Det har att göra med de goda tider som Bergslagens gruv- och järnhantering erbjöd. Då kom folk från många länder, tyskar, skottar, polacker, engelsmän...

Främst handlade det alltså om att jobben lockade människor till Värmland. Men flyktinginvandring har också djupa rötter.

– De äldsta beläggen vi har är från Medeltiden, enstaka belägg. Då rör det sig om flyktinginvandring från Norge framför allt. Norge var drabbat av inbördeskrig under långa perioder.

Vet man hur människorna som flydde då togs emot och integrerades?

– Vi har egentligen de goda exemplen, det är de som märks. Motsatsen ser vi kanske inte. Det är många som blev jordägare, bönder, affärsmän och som också kom att tillhöra den värmländska eliten med tiden.

Hur har Värmland påverkats av invandringen historiskt?

– Man har fått internationella kontakter. Det märks framför allt genom herrgårdskulturen. Många av de värmländska så kallade kultursläkterna har utländska rötter, släkten Geijer till exempel. Det vi betraktar som väldigt värmländskt, det värmländska kavaljerslivet och sådant, hade inte funnits om vi inte hade haft den här invandringen.

Om man blickar fram från Medeltiden mot lite nyare tider, hur har det sett ut då med invandringen till Värmland och när var den som mest intensiv?

– Det har gått i sjok. Det är krislägen i andra delar av världen som har påverkats. Vi har haft en judisk invandring i mitten av 1800-talet, beroende på de förföljelser som skedde i Polen. Efter andra världskriget hade vi ytterligare en omgång av invandring, människor från Finland, Danmark, Norge, men även mer långväga kom hit för att det fanns arbete inom skogen och järn- och stålindustrin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".