Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#gömdisverige

Rädsla och kärlek får Jawad att gömma sig

Publicerat tisdag 16 maj kl 06.30
Gömd i Värmland: "Min situation är väldigt svår"
(5:48 min)
En afghansk man som lever som gömd flykting i Värmland. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
Jawad, som egentligen heter något annat, är rädd för vad som händer om han reser till Afghanistan.. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.

Antalet utvisade människor som stannar kvar i Sverige och gömmer sig väntas öka i år och de närmaste åren. Sveriges Radio har träffat 84 gömda personer runtom i landet, och många av dem vittnar om en pressad tillvaro med psykiska problem.

Flera berättar också om en ökad oro efter terrordådet i Stockholm i april.

På en värmländsk ort lever 18-årige Jawad, som egentligen heter något annat. Han är rädd för vad som händer om han skickas till sitt hemland Afghanistan, men det finns också ett annat skäl till varför han har valt att stanna som gömd:

– När jag fick beskedet var jag kär. Jag ville stanna, för min älskling är i Sverige. Jag vill inte lämna Sverige, jag accepterar kulturen här, jag pratar svenska, jag känner människor i Sverige och jag har mitt fotbollslag också. Jag vill inte lämna, men Migrationsverket säger till mig att jag måste lämna, annars tar de mig och utvisar mig till Afghanistan, säger Jawad.

Ingen vet hur många som bor illegalt i Sverige. Hos polisen finns 12500 ärenden med personer som har avvikit efter att ha fått slutgiltigt avvisningsbeslut, men enligt gränspolisen finns också ett mörkertal.

I Värmland är drygt 500 efterlysta, men hur många av dem som faktiskt finns kvar i länet är okänt. En del kan ha flyttat till större städer, och en del kan ha rest hem utan att meddela polisen, säger Hans Pont, chef på gränspolisen i region Bergslagen, till P4 Värmland.

Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet gömda i Sverige att öka. Förra året avvek knappt 6000 personer, i år väntas 8300 avvika och nästa år 12500.

Känner sig orolig och ledsen

De 84 gömda personer Sveriges Radio har träffat kommer från över 20 olika länder, och många av dem berättar om en pressad vardag och en rädsla för att hittas. När vi frågar hur de upplever sin psykiska hälsa svarar 69 av de 84 personerna att de har problem.

Vi träffar Jawad på en ort i Värmland. Sedan i vintras lever han gömd. Och han mår inte bra, han känner sig orolig och ledsen, berättar han.

– Det är väldigt svårt, för du vet inte vad som händer i framtiden, vad du ska göra i framtiden. Jag känner mig inte bra, min situation är väldigt svår.

Jawad föddes i Afghanistan, men flydde vid sju års ålder tillsammans med sin familj till Iran. Familjen till hör den hazariska minoriteten som genom åren har utsatts för förföljelse och diskriminering i Afghanistan.

Men livet i Iran är svårt för afghanska flyktingar. Jawad fick inte gå i skolan, berättar han, och när iranska myndigheter hotade att skicka tillbaka honom till Afghanistan flydde han istället tillsammans med sin bror. De kom till Sverige under den stora flyktingvågen hösten 2015.

– När jag kom till Sverige var jag väldigt glad. Jag kom till ett land där det finns mänskliga rättigheter. I Afghanistan och Iran finns inte mänskliga rättigheter, säger Jawad.

Men enligt Migrationsverket hade Jawad inte tillräckliga skäl att få asyl. I september 2016 kom avslaget, och efter överklagan kom det slutgiltiga beslutet från Migrationsdomstolen i januari i år. Myndigheten menade att det finns säkra platser i Afghanistan, till exempel Kabul.

Men Jawad, som aldrig har varit i Kabul och inte känner någon där, är rädd för vad som skulle hända om han reser dit.

Skola och kärlek i Värmland

Jawad går i skolan i den värmländska orten där han bor, han läser in grundskolan. Det har han kunnat fortsätta göra, trots att han nu lever som gömd.

I och med att han lever illegalt i landet får han inte längre bostad eller bidrag från Migrationsverket, men han har fått hjälp med tillfälliga bostäder och pengar av både vänner och lärare.

Utöver rädslan över att skickas till Afghanistan är alltså kärleken ett skäl till att han håller sig kvar i Värmland. Hans flickvän är också asylsökande, men har ännu inte fått besked från Migrationsverket.

Men det är en osäker tillvaro. Jawad lever i skräck över att polisen ska hitta honom.

Skolan är hans andningshål, där känner han sig trygg eftersom han har hört att polisen inte går in där. Men när han inte är där måste han vara väldigt försiktig, säger han. Och han tror inte att han skulle våga söka vård om han blir sjuk, av rädsla för att polisen ska gripa honom.

Oro i terrorattackens spår

För flera av de gömda som Sveriges Radio har intervjuat har oron ökat efter terrorattacken i Stockholm den 7 april, när uzbeken Rakhmat Akilov körde en lastbil rakt in i Åhlénshuset och fem människor omkom. Akilov hade utvisningsbeslut och var efterlyst.

Av de intervjuade gömda som har fått frågan säger flera att de känner ökad rädsla för att polisen nu kommer göra mer för att hitta dem, och några är oroliga över att folk ska se dem som terrorister.

– När jag hörde om attacken blev jag väldigt ledsen. Jag tänker att det påverkar, för människor tänker att "han var muslim och flykting". Jag tänker att de blir rädda, de kanske tänker att om muslimska människor kommer till Sverige så gör de attacker igen, säger Jawad.

Tror du att många blir rädda för dig, att du blir mindre välkommen, på grund av det som hände?

– Ja, jag tror det, att de blir rädda för mig.

Detta har gömda rätt till

Skola
Barn som vistas i landet utan tillstånd har rätt till samma utbildning som barn som är bosatta i Sverige - grundskola eller motsvarande. Samt gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år. Uppskattningsvis går 2000-4000 papperslösa barn i skolan i Sverige. Kommuner kan ansöka om statsbidrag för kostnader för dessa barn, 2016 gav Skolverket 50 miljoner i bidrag fördelat på de kommuner som sökte.

Sjukvård
Papperslösa har rätt till sjuk- och tandvård som inte kan vänta, det är vårdpersonalen som bestämmer om vården är akut. Personer under 18 år har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn bosatta i landstinget där vården söks. 
2015 registrerades nästan 30 000 besök av papperslösa i sjukvård och tandvård (luckor i statistiken: Stockholm och Skåne har inte redovisat tandvård, Västra Götalandsregionen inte primärvård). 
Under 2015 uppgick landstingens registrerade kostnader för vård av papperslösa till 150 miljoner kronor.

Hur många papperslösa finns det i Sverige?
Svårt att veta och beror på hur man räknar. I vår rapportering talar vi om människor som varit asylsökande, fått avslag och förlorat sina rättigheter som asylsökande men ändå valt att stanna kvar i Sverige. Det är dem Migrationsverkets senaste siffror handlar om, återvändandeärenden. Fyra år efter ett avvisningsbeslut preskriberas ärendet och försvinner från statistiken, eftersom personen då har rätt att söka asyl igen.

Efterlysta av polisen
2017 t.o.m mars = 12 591
Migrationsverkets prognos 2018 = 16 100
Men denna siffra är mycket svår att uppskatta säger gränspolischefen Patrik Engström till Sveriges Radio. En del av dem kan ha rest till andra länder, samtidigt som det kan finnas ett stort mörkertal. Till exempel personer som inte gett sig till känna hos Migrationsverket. 

Källor: Skolverket, 1177 Vårdguiden, Statskontoret, Migrationsverket, Polisen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".