Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flyktingplatser står tomma efter regeländring

Publicerat torsdag 5 maj 2011 kl 15.49
Laila Schöllin: "Man undrar när det kommer några killar"
(7:48 min)
Laila Schöllin visar ett av de rum som nu står tomma på boendet för ensamkommande flyktingbarn. Foto: Eleonor Svensson/SR Gotland

Vid årets början utökade region Gotland sitt avtal med Migrationsverket om att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn. Antalet dubblades, från nio till 18, och på boendena i Visby väntade personalen på en anstormning av asylsökande killar, men så blev det inte.

Laila Schöllin, handledare på flyktingboendet Haima 1 säger att de i vintras hade förberett sig för att ta emot flera asylsökande:
— Vi var ganska oroliga för hur vi skulle lösa det för vi trodde att vi skulle få in många ungdomar på en gång, säger hon.

Personalen började förbereda genom att placera våningssängar i några av rummen, men sängarna har inte behövts.
— Från ett möte till ett annat fick vi helt nya besked. När vi väl lämnade in en ansökan om att ta emot fler killar då fick vi plötsligt besked om att nu är det 180 lediga platser. Det kom utifrån ett beslut, som i och för sig är bra, men det blev väldigt konstigt och snabbt påkommet för oss. Då hade de plötsligt inga ungdomar till oss, säger Laila Schöllin.

Sedan boendet öppnade i februari 2008 har det aldrig funnits lediga platser under så här lång tid. Trycket har varit hårt. Just nu bor det tre killar där men det är bara en tidsfråga innan någon eller några av de får uppehållstillstånd och då flyttar de vidare till kommunens andra boende Haima 2 som är mer inriktat på att ta emot de killar som får stanna permanent i sverige.

Anledningen till att det har blivit såhär är inte, som man kanske kan tro, att det har kommit mindre ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Nej, Migrationsverket räknar med att innan året är slut så kommer det att ha kommit lika många flyktingbarn som förra året, det vill säga cirka 2 400. Fortfarande kommer de allra flesta från Afghanistan och Somalia.
Anledningen till att det finns tomma sängar på boendet i Visby är istället en regeländring. Tidigare hamnade barnen i ankomstkommunerna, det vill säga den plats dit de först kom, och fick sedan vänta, ofta i flera månader, innan de fick en kommun dit de kunde flytta och därefter söka asyl. Migrationsverket hoppas nu på att kunna korta den processen och att flyktingbarnen ska kunna placeras i en kommun ute i landet i stort sett med en gång. Ronnie Magnusson, Migrationsverkets expert på frågor som rör ensamkommande barn, förklarar:
— De barn som kommer och söker asyl efter första mars anvisas direkt till en ledig plats till exempel i Visby. Och då är det ju bara de barn som kommer efter första mars som anvisas i väg. För att vi ska kunna upprätthålla det här nya arbetssättet, för i stort sett alla nyanlända barn som kommer, så medför det att vi har tomma platser bland annat i Visby. Men platserna måste ju finnas så att barnet som ger sig tillkänna i morgon och säker asyl direkt ska kunna anvisas till en plats, säger Ronnie Magnusson på Migrationsverket.

Det belastar dock inte region Gotlands kassa att det står tomma platser, eftersom regionen får statliga pengar för platserna vare sig de utnyttjas eller ej. — Däremot kan man ju fundera på hur länge det är resursmässigt försvarbart att ha två boenden om det är få killar, säger Maya Heckscher som är chef för ungdomsenheten på Gotland.
Men Ronnie Magnusson på Migrationsverket säger att sveriges kommuner fortfarande behöver utöka sitt mottagande och snart så kommer platserna att vara fyllda enligt honom.

I väntan på att det ska anlända nya flyktingkillar så jobbar personalstyrkan på och lite annorlunda blir det allt, säger Laila Schöllin:
— På ett sätt kan det kanske vara skönt för oss eftersom vi haft en stor omstrukturering, men samtidigt för grabbarnas del blir det ju lite tråkigt om de är för få. Och självklart så undrar man ju när det kommer några nya nu när vi varit så inställda på att det ska rulla på, säger Laila Schöllin.

Laila Schöllin är positivt inställd till regeländring där målet är att varje ensamkommande flyktingbarn ska få sitt ärende prövat inom tre månader. Den snabbare processen kommer även att innebära förändringar för personalens del:
— Det blir skillnad ur flera aspekter. Nu när de kommer så är många av de hälsoundersökta till exempel, nu får vi ju ta dem bitarna också. Och ja, de kommer verkligen mer direkt ifrån flykten så att det kan bli mer annat att ta tag i också. Det som kan vara en fördel är att de kontakter som de etablerar i Sverige blir ju här hos oss. Nu när de har bott några månader på ett transitboende innan så har de kanske skaffat kompisar och så hamnar de i helt olika län och så saknar de varandra. Det kan vara en fördel att de kontakter som de knyter i Sverige blir dem som de får här hos oss, säger Laila Schöllin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".