Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot höjda krav på lärlingar

Publicerat torsdag 19 april 2012 kl 06.25
"Svek mot praktiskt lagda ungdomar"
(1:56 min)
1 av 3
Lärlingarna Rasmus Palmqvist och Andrea Chaitas med sin klassföreståndare Maria Berglund. Foto: Jonas Neuman/SR Gotland
2 av 3
Lärlingarna Svante Lindstedt, Rasmus Palmqvist och Andrea Chaitas. Foto: Jonas Neuman/SR Gotland.
3 av 3
Anders gardelin, biträdande rektor. Foto: Jonas Neuman/SR Gotland.

Efter gymnasiereformen ställs samma krav på teoretisk utbildning på lärlingsutbildningen som för de elever som ska läsa vidare på högskolan. Eleverna är kritiska till förändringen och deras lärare kallar de nya hårdare kraven ett svek mot ungdomar som är praktisk lagda. Däremot är de nöjda med försöket med lärlingsutbildning före reformen.

Gymnasieskolan har haft lärlingsutbildning på försök i ett par år. Men från höstterminen 2011 blev det en permanent del av gymnasieskolan - fast utbildningen skiljer en hel del mot försöket. Det elever och lärare är mest kritiska till är att lärlingarna nu får samma krav på kunskaper i matte, svenska och engelska som alla andra gymnasister, trots att målet med utbildningen är att ungdomarna ska vara ute på en arbetsplats större delen av utbildningen för att lära sig ett praktisk yrke.

Marie Berglund är lärlingarnas klassföreståndare och undervisar dem i svenska och engelska, och hon tycker att om man är praktisk lagd ska man inte behöva ha samma krav på teoretisk undervisning.

– Personligen tycker jag det är ett svek mot alla duktiga, praktiska ungdomar, säger Maria Berglund.

Andrea Chaitas som går den gamla lärlingsutbildningen för att bli frisör är tveksam till om hon valt lärlingsutbildning med de nya kraven.

– Om jag vill bli frisör är det helt oviktigt flör mig att söka vidare till universitet, säger Andrea Chaitas.

– Då känns det meningslöst egentligen. Då är det ingen mening med att gå på lärling överhuvudtaget, säger Rasmus Palmqvist som är lärling på handelsprogrammet.

Ett problem enligt Maria Berglund är att skolverket inte utvärderat det pågående försöket med lärlingsutbildning innan lärlingsutbildning blev en permanent del av gymnasiet. Försöket som nu är inne på andra året har varit lyckat, det tycker både lärare, rektor och elever.

– Det oerhört positiva med lärlingsutbildningen är att ungdomar kommer ut på en arbetsplats med vuxna, utvecklas och växer och blir mogna för ett arbetsliv, säger Anders Gardelin, biträdande rektor på Elfrida Andrée gymnasiet.

Samtidigt ställs det högre krav på ungdomarna att passa in i arbetsgemenskapen med de vuxna, och det gjorde att några få av det 20-tal ungdomar som började på lärlingsutbildningen hoppade av, men där har skolan lärt sig och nu stöttar de eleverna mer ute på arbetsplatsen, enligt läraren Maria Berglund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".